Nya regler om visselblåsare

Otillbörlig konkurrens, vårdtagare som utsätts för vanvård, risker i arbetsmiljön eller allmänna medel som används på fel sätt. Det är bara några av omständigheterna som sedan årsskiftet omfattas av nya regler som ska underlätta för att missförhållanden inom företag, organisationer och myndigheter åtgärdas och kommer ut till allmänheten.

     

den 17 januari 2017 Annika Westergren

Reglerna innebär att varje arbetsgivare måste ha rutiner för hur de anställda ska kunna slå larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Skyddet betyder också arbetsgivare inte får utsätta personal som slagit larm för repressalier.

Begreppet visselblåsare (whistleblowing) används i det här sammanhanget.

Med att slå larm menas att det ska finnas en avsikt att uppmärksamma någon på omständigheter som kan uppfattas som ett allvarligt missförhållande. Alltså brott som har fängelse i straffskalan; bokföringsbrott, förskingring eller givande och tagande av muta exempelvis. Det kan även gälla missförhållanden som är jämförliga med brott som har fängelse i straffskalan, förutsatt att det finns ett allmänintresse av att det förhållandet ser dagens ljus.

Det räcker med att det finns konkreta misstankar om ovan nämnda missförhållanden för att arbetstagaren ska omfattas av skyddet för visselblåsare. Arbetstagare förväntas inte heller ha full kännedom om de straffrättsliga reglerna, alltså om brottet verkligen kan leda till att någon på företaget hamnar i fängelse. Det måste dock finnas någon form av substans i anklagelserna.

Internt och externt larm

Internt larm innebär att arbetstagaren rapporterar till arbetsgivaren, dennes representant eller en facklig representant. Den anställde måste följa de interna rutiner för rapportering av missförhållanden som gäller hos arbetsgivaren.

Med externt larm menas att arbetstagaren offentliggör uppgifter eller vänder sig till en myndighet. För denna typ av larm krävs att arbetstagaren först slagit larm internt eller haft befogad anledning att slå externt larm. Exempelvis vid akut fara, väldigt allvarliga missförhållanden eller vid risk för bevisförstöring.

Rutiner

Varje företag får själv bestämma över sina egna rutiner. Arbetsgivaren kan exempelvis ha särskilda e-postadresser eller webbplatser för att underlätta för de anställda att anmäla brott. Det kan även vara en utomstående part, till exempel en fristående advokatbyrå, som tar emot larm och genomför de nödvändiga utredningarna.

Rutinerna bör finnas med i företagets personalhandbok. Arbetsgivaren kan även gå genom dessa vid ett personalmöte.

Tänk även på att rutinerna kring att slå larm omfattas av kraven i personuppgiftslagen för hur personuppgifter får hanteras och behandlas. Detta enligt föreskrifter från Datainspektionen (DIFS 2010:1).

Repressalier

Skyddet innebär att arbetsgivaren inte får utsätta arbetstagaren för någon form av repressalie på grund av att denne har slagit larm.

Exempel på repressalie kan vara uppsägning, avskedande, omplacering, utebliven löneökning, försämrade förmåner, orimligt hög arbetsbelastning, trakasserier eller utfrysning på arbetsplatsen. Det kan även vara hot om repressalier.

Om arbetsgivaren utsätter arbetstagaren för någon form av straff eller hämnd blir arbetsgivaren skyldig att betala skadestånd. Det kan då bli fråga både om allmänt skadestånd samt för en eventuell ekonomisk skada.