Oavsett när – eller om – Storbrittanien lämnar EU behöver företag som har varuhandel med Storbritannien planera för olika alternativ, skriver Kristina Andreasson, momsexpert hos Tholin & Larsson.
Oavsett när – eller om – Storbrittanien lämnar EU behöver företag som har varuhandel med Storbritannien planera för olika alternativ, skriver Kristina Andreasson, momsexpert hos Tholin & Larsson.

Varuhandel med Storbritannien efter Brexit

Osäkerheten kring Brexit ser ut att bestå ännu en tid. Det gör att företag som har varuhandel med Storbritannien måste planera för olika alternativ. Fel momshantering kan bli en dyr läxa!

     

den 14 februari 2019 Kristina Andreasson

De olika alternativen som diskuteras skiljer sig främst ifråga om vid vilken tidpunkt som varuhandeln med Storbritannien kommer att förändras. Tidsspannet är enormt. Den tidigaste tidpunkten är den 30 mars 2019 och den senaste är – i princip – aldrig!

Ytterligheterna i alternativen är att det inte blir något Brexit – genom att Storbritannien stannar kvar i EU – eller att det blir vad man kallar en hård Brexit. Det senare innebär att Storbritannien lämnar EU – utan någon övergångslösning – den 29 mars 2019. Det diskuteras även andra alternativ som skulle innebära att Storbritannien lämnar EU vid ett senare datum.

Efter Brexit blir det export och import

Företag bör dock förbereda sig på det sämsta alternativet – en hård Brexit.

Alla varor som säljs (export) eller köps (import) – när varor transporteras mellan Storbritannien och EU ska då tulldeklareras från och med den 30 mars 2019. Det är ett betydligt mer administrativt betungande förfarande än vid EU-handel. Export- respektive importdeklarationer ska upprättas. Om varorna är tullpliktiga kommer tullmyndigheterna ta ut tullavgifter och i vissa fall införselmoms.

Vi vill uppmana företag att kartlägga sina varuhandelstransaktioner som har beröring med Storbritannien. Det gäller när varor skickas till eller från Storbritannien. Företag som saknar egen kompetens för tullhantering kan behöva etablera kontakt med ett tullombud. Det kan även vara klokt att kartlägga situationer när en brittisk kund köper varor – utan att varan skickas till Storbritannien (eller annat land utanför EU).

Risk för felhantering av pre-Brexit trepartshandel

Vi befarar att en transaktion som idag klassas som en trepartshandel med en brittisk mellanman kan komma att hanteras fel efter Brexit – eller post-Brexit. Fel som i värsta fall kan leda till att en svensk leverantör får betala både utgående moms och skattetillägg till Skatteverket.

Tänk dig en varuhandelstransaktion med tre företag. Vart och ett av företagen är idag momsregistrerade i sina respektive EU-länder. Varor skickas direkt från leverantören i Sverige till slutkunden i ett annat EU-land – Danmark i vårt exempel. Den svenska leverantörens kund är ett brittiskt företag. En klassisk trepartshandel enligt EU-handelsreglerna med en brittisk mellanman. Därför ska inte den svenska leverantören i dag ta ut någon svensk moms i fakturan till den brittiska kunden.

Förklaring av trepartshandel efter Brexit

Momshantering efter Brexit

Post-Brexit är situationen inte lika lätthanterlig. Eftersom varorna inte transporteras till ett land utanför EU är det inte en exporttransaktion. Det kan inte heller klassas som en trepartshandel. Den svenska leverantören bör därför ta ut svensk moms i fakturan till det brittiska företaget.

En varuomsättning i Sverige kan undantas från moms om försäljning sker till någon som agerar som en beskattningsbar person i ett annat EU-land. För att slippa ta ut moms i fakturan torde därför normalt krävas att det brittiska företaget är registrerat till moms i något annat EU-land än Sverige.

Svenska leverantörer som har motsvarande transaktioner bör därför redan nu ta upp diskussionen med sina brittiska företagskunder om momshanteringen post-Brexit. Oavsett om Brexit kommer att inträffa redan den 29 mars 2019 – eller kanske aldrig.