Valet, skatterna och företagen

De stora politiska visionerna lyser med sin frånvaro när det gäller beskattningen av företag. Orsakerna är flera. Dels har riksdagen nyligen beslutat om en skattereform i det lilla formatet. Bolagsskatten sänks i två steg, bl a i utbyte mot att bolagssektorns avdrag för kostnadsräntor begränsas.

     

den 29 juni 2018 Robert Selvaag

Detta är den fjärde och sista artikeln i vår artikelserie om valet och skatterna. Här kan du läsa inledningen till serien, del 2 - valet, skatterna och våra pensionärer, del 3 – valet, partierna och personbeskattningen och del 4 – valet, skatterna och företagen.

Dels har vi att göra med en rörligare skattebas. Det innebär att politiken i sig tenderar att bli mer reaktiv när det kommer till företagsbeskattning. Vi påverkas mer av vad som sker i omvärlden, och det egna utrymmet är mer begränsat. Se vår första artikel i serien, som behandlar de tre primära drivkrafterna inom skattepolitiken.

Allt detta innebär som ovan nämnts att vi sällan får se de riktigt breda penseldragen när de politiska partierna redogör för vad de vill på området. Många uttalanden är väldigt generella och närmast en beskrivning av åt vilket håll man vill gå.

Om man har mer konkreta förslag så handlar det ofta om smärre nivåjusteringar av olika slag. Målen med dessa justeringar kan vara att attrahera arbetskraft eller investerare. Det kan handla om att underlätta klimatkompensation eller anställning av personer långt ifrån arbetsmarknaden. Det finns också regionalpolitiska inslag, samt ett och annat exempel på nytänkande i det mindre formatet.

Vad säger då våra politiska partier när det gäller beskattningen av företag?

Socialdemokraterna

Finansministern har nyligen konstaterat att det tack vare en stark konjunktur inte finns något behov av höjda skatter för att klara välfärden, men att skattesänkningar inte heller är prioriterade.

S har också meddelat sin avsikt att efter valet i höst återkomma om exitskatten och en översyn av 3:12-reglerna. I en sådan översyn lär man försöka hitta möjligheter till generationsskiften i fåmansföretag på samma villkor som externa försäljningar.

Sannolikt kommer man också på något sätt att återkomma till paketeringsutredningens förslag, mer om det i kommentaren nedan.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill, som nämnts i tidigare artiklar, göra miljöförstöring dyrare och sänka skatten på arbete för att främja jobb och företagande.

RUT och ROT är viktiga inslag i denna gröna skatteväxling. Man vill utvidga ROT-avdraget till såväl nybyggnation som upprustning av flerbostadshus (både hyresrätter och bostadsrätter).

I samband med detta vill man se över momslagstiftningen så att avdragsförbudet för stadigvarande bostad slopas.

MP har också mer regionalpolitiska förslag, som att höja grundavdraget och halvera arbetsgivaravgiften i 23 av landets glesbygdskommuner.

Ett udda förslag är en skatt på vad man kallar importerat fulkött, det vill säga kött som framställts med "rutinmässigt användande av antibiotika i förebyggande syfte till friska djur".

En sådan skatt skulle utformas så att den inte innebär någon extra kostnad för de lantbrukare som bara använder antibiotika för att behandla sjuka djur.

Det skulle alltså röra sig om en generell skatt, där lantbrukare som inte använder antibiotika felaktigt får en skattereduktion. Förslaget liknar därmed kemikalieskatten på elektronik, där produkter utan vissa kemikalier får skatten reducerad.

Vänsterpartiet

V konstaterar att små lokala företag ofta betalar mer i skatt än stora vinstrika multinationella företag. Av det skälet vill man ändra företagsbeskattningen och skärpa regelverket mot skatteflykt.

Eftersom V motsatte sig den sänkning av bolagsskatten som riksdagen nyligen beslutat får uttalandet sannolikt tolkas som att man vill att stora företag ska beskattas hårdare, och inte att små företag ska beskattas lägre.

Man vill se höjda skatter på ägande och en progressiv kapitalbeskattning.

Sverigedemokraterna

SD vill generellt se lägre skatter för småföretag. Man har en del konkreta förslag, som att sänka arbetsgivaravgiften för mindre företag genom att slopa den allmänna löneavgiften upp till ett visst belopp.

Ett annat förslag går ut på att minska sjuklöneansvaret, genom att låta staten stå för sjuklönen upp till 30 000 kr per företag och år.

Ytterligare andra förslag är sänkt skatt på serverhallar, lägre skatt på dieselolja inom lantbruk och skogsbruk samt avskaffande av fastighetsskatten på industrienheter.

Som nämnts i tidigare artiklar vill man se höjd moms på restaurang- och cateringtjänster samt utreda en ytterligare växling mellan höjd skatt på konsumtion mot lägre skatt på arbete.

Moderaterna

M vill göra regelverket för kvalificerade personaloptioner mer gynnsamt, bl a så att fler företag omfattas.

Andra konkreta förslag är höjd matmoms, från 12 till 14 procent, skatteavdrag för företag som klimatkompenserar och samma beskattning vid generationsskiften av fåmansföretag som vid extern försäljning.

För att göra det lättare att starta nya företag vill man att kravet på aktiekapital halveras till 25 000 kr, att så kallade mikroaktiebolag undantas från en del administrativa krav, och att rätten till tjänstledighet förlängs från dagens sex månader till minst ett år.

Centerpartiet

Centerpartiet har länge haft ett uttalat småföretagarfokus, och vill bland annat se lägre skatt på kvalificerade personaloptioner och förbättrade 3:12-regler.

C vill också förstärka investeraravdraget, så att det blir billigare att investera i nystartade företag, och slopa arbetsgivaravgiften för den först anställde i ett enmansföretag under de två första åren.

Man vill införa en helt ny företagsform, så kallade ingångsföretag. Tanken är att en schablonskatt om 25 procent, som inkluderar såväl sociala avgifter som moms, ska tas ut vid högst 250 000 kr i omsättning.

C och övriga allianspartier står bakom likabehandling av generationsskiften och externa försäljningar av fåmansföretag, liksom en sänkning av kravet på aktiekapital.

Vi ser också här vissa regionalpolitiska inslag, då C vill utreda möjligheten till regional beskattning av aktiebolag och en del fastigheter.

Liberalerna

Liberalerna vill sänka bolagsskatten ytterligare, och slopa både arbetsgivaravgiften på inträdesjobb för nyanlända och den särskilda löneskatten för äldre.

Även L vill att reglerna för kvalificerade personaloptioner görs attraktivare, och att   begränsningarna i storlek på företag och vilka som omfattas tas bort.

Man vill också införa ett system med patentboxar, som innebär att forskningsintensiva verksamheter med vinster från patenterade produkter får en lägre bolagsskatt.

Liksom övriga allianspartier står L bakom likabehandling av generationsskiften i fåmansföretag och en sänkning av kravet på aktiekapital.

Kristdemokraterna

KD vill framförallt sänka avgifterna för företag, exempelvis arbetsgivaravgifterna för såväl unga som äldre, nyanlända och personer utan gymnasieutbildning.

Sedan många år finns förmånliga skatteregler som innebär att en idrottsförening inte behöver betala arbetsgivaravgifter på vissa ersättningar som understiger ett halvt prisbasbelopp. KD vill att dessa regler utvidgas till att omfatta alla ideella organisationer, inte bara idrottsföreningar.

Även KD vill göra reglerna för personaloptioner mer generösa, och liksom övriga allianspartier vill man ha ändrade regler vid generationsskiften i fåmansföretag och ett halverat krav på aktiekapital.

Kommentar:

Som nämndes inledningsvis är skattepolitiken som mest reaktiv just på företagsskatteområdet. Det egna handlingsutrymmet är mer begränsat, och en turbulent omvärld påverkar oss i hög grad.

Bolagsskatten är ett tydligt exempel. Efter att USA, med nästan en halvering av bolagsskatten, på allvar har gett sig in i den globala skattekonkurrensen finns redan nu tecken på att företag och kapital lämnar Sverige för USA.

Även Brexit kan på sikt öka pressen att sänka bolagsskatten ytterligare. Storbritannien har ju hotat med kraftigt ökad skattekonkurrens som en följd av EU-utträdet.

Nu ska man komma ihåg att en sänkning av bolagsskatten inte behöver innebära samhällsekonomisk kollaps. Bara var sjuttonde skattekrona kommer från bolagsskatten. Trots att den i Sverige har sänkts från 58 procent i början av 1980-talet till dagens 22 procent så har intäkterna från bolagsskatten faktiskt ökat i relation till BNP.

Icke desto mindre innebär skattekonkurrensen problem. Andra skatter måste höjas för bibehållen samhällsservice, såvida inte staten ökar sin upplåning. Dessutom blir, i takt med att bolagsskatten sänks, skillnaden mellan skatt på utdelning och skatt på lön större.

Det innebär att 3:12-reglerna kommer att behöva ses över i skärpande riktning, och det alldeles oavsett vilka som vinner valet. Det innebär också att andra kranar kommer att behöva dras åt.

En lågoddsare är därför att paketeringsutredningens förslag kommer att bli intressant för den regering vi har efter valet i höst. Förslaget likställer försäljning av paketerade fastigheter med direkta försäljningar, och innebär en rejäl skatteskärpning.

Det finns naturligtvis en färgrik palett att ta till på skatteområdet, om vi bara kan få parlamentarisk enighet. Det kan handla om skatt på socker, skatt på fett, skatt på kött, skatt på fulkött, flygskatt, båtskatt, transaktionsskatt, robotskatt, exitskatt, fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, vägskatt med mera.

Oavsett vilka skatter eller skattebaser som kan tänkas bli aktuella kommer vi att återkomma i takt med att det görs nya utspel på skatteområdet inför valet.

Vi kommer även vara på plats i Rosenbad och bevaka när budgetproppen kommer! Prenumerera på vårt nyhetsbrev så att du inte missar webinaret.