Skatterna enligt januariavtalet 2019

Tågen ska gå i tid, poliserna ska både bli fler och få högre lön, samhället ska bli mer miljövänligt och det ska bli enklare att bedriva vård på landsbygden. Se där några av de godsaker som januariavtalet innehåller. Men hur ser det egentligen ut på skatteområdet? Och framförallt, hur konkreta är skatteförslagen och vilken är sannolikheten att de verkligen införs?
Robert SelvaagSkatteexpert
tisdag 29 januari 2019
Lästid: 8 Minuter
info

Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!

Många punkter - få konkretiseringar

Den s k januariöverenskommelsen – med gemensam politik i 73 punkter – har som bekant träffats mellan S, C, L och Mp, och dessutom godkänts av V. Överenskommelsen framstår i många avseenden mer som en påse Gott & Blandat – eller ett valmanifest, om man så vill – än som en konkret redogörelse för sakpolitik i närtid.

Någon egentlig röd tråd går inte att finna, och små förslag som till exempel försök med kameraövervakning av fiskefartyg blandas med vaga ofinansierade löften om stora reformer.

Utifrån vår utgångspunkt ska vi dock försöka ge dig en helhetsbild av överenskommelsens inverkan på skatteområdet, i den mån det är möjligt.

Den stora brasklappen

Det är viktigt att komma ihåg att överenskommelsen handlar om vad de fyra partierna tillsammans vill göra under återstoden av mandatperioden, inte vilka svar de – tillsammans eller på egen hand – skulle kunna tänkas presentera för att bekämpa en lågkonjunktur.

Redan i överenskommelsens punkt 2 stadgas dessutom att beredskap för konjunktursvängning ska finnas för att trygga jobb, välfärd och statsfinanser.

Punkten – där ju sittande regering lär ha tolkningsföreträde – bör nog tolkas som Stefan Löfvéns stora möjlighet att skjuta på flera av punkterna i överenskommelsen. Det lär bli svårt för C och L att komma med invändningar mot en statsminister som säger sig ta ansvar för ett Sverige där konjunkturen redan i år förväntas vända nedåt.

Man ska dessutom komma ihåg att överenskommelsen innehåller få ökade intäkter, och desto fler utgifter eller minskade intäkter. Det rör sig ju om sänkta skatter och avgifter, höghastighetståg, kortare vårdköer, fler poliser, höjt bistånd, höjda pensioner, mer pengar till försvaret, familjevecka och friår, bland mycket annat. Detta i tillägg till den redan antagna M-KD-budgeten för 2019 som innehöll stora skattesänkningar.

Någon finansiering av reformerna berörs inte heller, annat än höjd beskattning av finanssektorn samt den gröna skatteväxling som ligger till grund för alla förändringar på skatteområdet.

Hur ser då de skatterelaterade punkterna ut i överenskommelsen? Vi tittar på dem i tur och ordning, formulerade med de ingående partiernas egna – stundtals korthuggna – ord.

Bättre villkor för företagande

I punkt 3 sägs att beskattningen av företag, i synnerhet växande små och medelstora företag, ska bli mer gynnsam. Arbetsgivaravgifter sänks. Förbättrade regler för personaloptioner och borttagen extraskatt på generationsskiften genomförs. RUT-avdraget breddas till fler tjänster. (Utredning om äldre-RUT under 2019).

3:12-reglerna förenklas (utredning 2019 - 2020. Ny lagstiftning från 2022) och kravet på aktiekapitalet sänks till 25 000 kronor (Departementspromemoria lämnas våren 2019. Ny lagstiftning från 1 januari 2020).

Kommentar:

Redan här märks den stora bristen på konkretion. Hur mycket ska arbetsgivaravgiften sänkas, och när? Vad innebär äldre-RUT? Vad innebär en förenkling av fåmansföretagsreglerna? Riskerar vi att få enklare, men väsentligt mindre gynnsamma, fåmansföretagsregler? Det är nog inte osannolikt.

Förslaget att underlätta generationsskiften ska redan nu – i och med den gällande M-KD-budgeten – genomföras vid halvårsskiftet.

En omfattande skattereform

Enligt punkt 4 ska en omfattande skattereform genomföras. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.

Kommentar:

Här får man intrycket av att ett riktigt reptrick ska till. Vi ska både äta kakan och ha den kvar.

Den första frågan man måste ställa sig är om det verkligen behövs en omfattande skattereform. Mycket talar faktiskt för att så inte är fallet, det svenska skattesystemet anses – utanför politiken – fungera i huvudsak bra. Vi kan nog vänta oss i sammanhanget små justeringar. Dessa ska åtminstone delvis finansieras genom en ökning av finanssektorns skatteandel.

Senast 2016 föreslogs ju en särskild skatt på lönekostnader för företag i finanssektorn. Skatten visade sig vara svår att utforma och just det förslaget drogs tillbaka efter hård kritik. Finanssektorn har dock av såväl alliansen som av S-Mp-regeringen ansetts vara skattegynnad, eftersom den är momsbefriad. Det är därför rimligt att anta att någon sorts finansskatt verkligen kommer att införas.

Läs mer: Fördjupning och uppdatering i alla skattefrågor får du i Servicepaket Skatt

Sänkt skatt på arbete

Punkt 5 fokuserar på sänkt skatt på arbete och grön skatteväxling. Värnskatten tas bort 1 januari 2020. Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka. En kraftfull grön skatteväxling ska genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande.

Målet är att den ska omsluta minst femton miljarder kronor inklusive de förslag som genomförs i vårändringsbudgeten 2019 och de förslag som genomförs i skattereformen.

Kommentar:

Här ser vi äntligen en punkt där införandet angivits i tiden, nämligen den slopade värnskatten. Att ta bort värnskatten har mer en politisk innebörd än en reell påverkan på statsfinanserna.

En grön skatteväxling låter bra, men har en inbyggd problematik i och med att miljöskatter till sin natur inte är en stabil skattebas. Idén är ju att människor och företag ska förändra sitt beteende, vilket i sin tur – i takt med omställningen – leder till att skattebasen minskar.

En gammal sanning i skattesammanhang är att lättrörliga skattebaser måste beskattas mindre, medan orörliga skattebaser kan och ska beskattas mer. Detta resulterar i den klassiska beskattningen av de tre f:en ”föda, fastigheter och fattigt folk”. Ibland brukar en fjärde skattebas läggas till, nämligen fordonsdrivmedel. Det är ingen långsökt gissning att en eller flera av dessa skattebaser på sikt kommer att komma till heders igen.

Bättre villkor för pensionärer

Enligt punkt 7 ska den högre skatt pensionärer betalar tas bort år 2020 och pensionen höjas för vanliga löntagare år 2021. Denna förändring genomförs över statsbudgeten vid sidan av de större förändringar av pensionssystemet som pensionsgruppen är överens om och som ska genomföras under mandatperioden. Förändringen ska förankras i pensionsgruppen.

Kommentar:

Inte oväntat. Pensionärerna blir fler och fler, och därmed en allt viktigare väljargrupp, särskilt för S. Alla partier – inte bara de i överenskommelsen – har varit tydliga med att de vill ta bort den skattekil som uppstod i och med jobbskatteavdraget. Hur därutöver en pensionshöjning ska finansieras återstår dock att se.

Fler företagare

Punkt 15 anger att fler ska kunna bli företagare. Det ska genomföras en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande (Utredning under 2019 - 2020 och förändringar från 2021) och sänkt aktiekapital till 25 000 kronor (Departementspromemoria våren 2019. Ny lagstiftning från 1 januari 2020).

Kommentar

Här anar vi C-förslaget med regelförenklingar och en platt skatt på 25 procent på intäkter upp till 250 000 kr per år för mikroföretag. Förslaget är lovvärt, men kringgärdat av svårigheter i form av den mängd av regelverk som måste anpassas. Vi kan därför inte vänta oss något i närtid.

Gynnsam beskattning av växande företag

Även i punkt 16 nämns att uttaget av arbetsgivaravgifter ska sänkas. Taket i RUT ska tredubblas. RUT-avdraget ska utvidgas till tvätt, flytt-, hämt- och trygghetstjänster. (Utredning under 2019, införs i budgetpropositionen). Ett äldre-RUT ska utredas. (Tillsätts 2019)

Den extra beskattningen vid generationsväxling, jämfört med om företaget säljs till någon utomstående, ska tas bort. Även beskattningen av personaloptioner ska reformeras genom att bland annat utvidga storleken och personkretsen så att svenska regler är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv.

En utredning med syftet att förenkla 3:12 ska genomföras (Utredning 2019 - 2021. Ny lagstiftning från 2022).

Kommentar:

Se kommentaren till punkten Bättre villkor för företagande.

Ingångsavdrag

I punkt 17 sägs bland annat att ett ingångsavdrag, det vill säga borttagna arbetsgivaravgifter de första två åren, införs för ungdomar utan gymnasieutbildning och för nyanlända (genomförs i budgetpropositionen 2020).

Kommentar:

Ett ingångsavdrag kommer leda till ökad komplexitet i skattesystemet, och förmodligen även till att personer som ändå skulle ha anställts – även utan sänkt arbetsgivaravgift – också får del av subventionen. Till den delen kommer minskade intäkter från de slopade arbetsgivaravgifterna inte att kompenseras av större skatteintäkter, minskade bidrag m m.

Denna punkt luktar mer signalpolitik än verklig reformiver. När alliansregeringen sänkte arbetsgivaravgiften för unga i två omgångar var sysselsättningseffekterna mycket små, och intäktsbortfallet för varje skapat jobb uppgick till miljonbelopp.

Ändrade reseavdrag

Enligt punkt 23 ska ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag införas. (En utredning är redan tillsatt.)

Kommentar:

Reseavdragskommittén, som tillsattes redan 2017, ska undersöka hur systemet för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats bör omarbetas. Systemet ska gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar och samtidigt vara enklare än nuvarande system att tillämpa, administrera och kontrollera. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2019.

Miljöskatter

Enligt punkt 35 ska ekonomiska styrmedel användas för att ställa om samhället i miljövänlig riktning. Skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införs. Ett nytt avdrag för grön teknik ska införas. Klimatbonusar och -avgifter på personbilar förstärks och förenklas.

Kommentar:

Här är vår gissning att vi på sikt lär få se höjda drivmedelsskatter och möjligen trängselskatt på fler orter. Det lär bli svårt att nå målet om 15 miljarder kr – som nämnts under punkten Sänkt skatt på arbete – på annat sätt. Förmodligen kan även generellt högre skatter på konsumtion vara att vänta.

Se även kommentaren till punkten Sänkt skatt på arbete.

Slopad flyttskatt

I punkt 45 sägs att flyttskatten ska tas bort genom att räntebeläggningen på uppskovsbeloppet avskaffas.

Kommentar:

Räntebeläggningen av uppskov infördes av alliansregeringen. Skatten har ingen större betydelse i relation till den verkliga flyttskatten, nämligen kapitalvinstskatten vid bostadsförsäljning. Denna är – till skillnad från uppskovsräntan – ett stort hinder för rörlighet på bostadsmarknaden, men mycket svårare att avskaffa.

I överenskommelsen sägs inget om hur stort uppskovsbeloppet får vara. 2016 slopades beloppstaket tillfälligt, men taket återinförs för försäljningar efter den 20 juni 2020, med åtföljande minskad rörlighet på bostadsmarknaden om inget annat görs.

Avslutande kommentar:

Som synes lyser stora områden med sin frånvaro i överenskommelsen. Dit hör momsen och bolagsskatten, områden där vi inte alltid äger frågorna själva, men där det faktiskt finns behov av reformer. På momsområdet pågår dock reformarbetet i skrivande stund.

Vad kommer då att bli verklighet av överenskommelsen, och när? Det är tyvärr en öppen fråga. Några få tidssatta löften har vi fått, bl a i form av slopad värnskatt och sänkt skatt för pensionärer.

I övrigt finns nog anledning att se tiden an. Mycket ska utredas. Utredningsdirektiv och vem som ska leda en viss utredning ska förhandlas med C och L. Det kan ta längre tid än man tror. Att därefter verkligen genomföra en utredning tar också tid, och det är inte alls ovanligt att tidsfrister förlängs.

Därefter ska remissinstanser yttra sig. Regeringskansliet ska sedan försöka ta hänsyn till remissvaren och eventuellt omarbeta förslaget, innan det slutligen – i bästa fall – landar i en proposition som ska lotsas igenom riksdagen. Många förslag kommer dock aldrig så långt. Den som lever får alltså se.

Fördjupning och uppdatering i alla skattefrågor får du i Servicepaket Skatt



Dela sidan: