Hur ser arbetsgivares rätt att leda och fördela arbetet ut? Annika Westergren, HR-expert hos Tholin & Larsson, förklarar vad arbetsledningsrätten betyder.
Hur ser arbetsgivares rätt att leda och fördela arbetet ut? Annika Westergren, HR-expert hos Tholin & Larsson, förklarar vad arbetsledningsrätten betyder.

Rätt att leda och fördela arbetet?

Frågan om arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet kommer ibland upp, liksom var den rätten framgår någonstans. Vad innebär egentligen den s k arbetsledningsrätten och finns det några begränsningar?

     

den 27 mars 2019 Annika Westergren

Arbetsgivarens arbetsledningsrätt är en grundläggande princip inom det arbetsrättsliga området, även om den inte uttryckligen anges i någon lag. Det är snarare så att begränsningarna av arbetsledningsrätten finns i t ex lagstiftning, kollektivavtal och anställningsavtal.

Den som utövar arbetsledningsrätten gör det som företrädare för arbetsgivaren. Det är företaget som avgör vilka som ska anses som företrädare. Detta görs genom den fastställda organisationen och beslutsordningen.

Exempel på frågor inom arbetsledningsrätten

  • Omplacering av enskild arbetstagare, under förutsättning att detta är inom ramen för tjänsten
  • Omorganisation av verksamheten
  • Utökning/Nerdragning av antal anställda
  • Rekrytering
  • Investeringar
  • Arbetstider
  • Hur arbetet ska organiseras och utföras
  • Förändring av ensidigt utgivna förmåner
  • Föreskrifter och policys som ska tas fram
  • Företagets verksamhet
  • Val av leverantörer
  • Skyddsutrustning och skyddsanordningar
  • Arbetsredskap

Vill du veta mer? Få koll på arbetsrätt och andra viktiga regler i Servicepaket HR

Begränsningar av rätten att leda och fördela arbetet

Även om en arbetsgivare har rätt att bestämma över sin verksamhet finns det flera begränsningar i denna rätt. Det kan dels vara regler i lagstiftning, dels regler i kollektivavtal.

Ett exempel gäller rekrytering. En arbetsgivare har rätt att bestämma att personal ska anställas och kan ta fram rutiner hur detta ska gå till. Är det en högre chef som ska anställas räknas detta som en viktigare förändring i verksamheten. Arbetsgivaren kan då vara skyldig att förhandla med fackföreningen innan man beslutar om anställningen, se nedan.

Oavsett vem som anställs får arbetsgivaren inte diskriminera någon arbetssökande enligt diskrimineringslagen eller missgynna någon enligt föräldraledighetslagen. Anställningsvillkoren får inte heller strida mot lagstiftning eller eventuellt kollektivavtal på företaget.

Finns det tidigare anställda som har företrädesrätt till återanställning eller deltidsanställda som anmält intresse av högre sysselsättningsgrad måste företaget ta hänsyn till detta. Innan nyrekrytering måste företaget se om någon av dessa anställda kan få den nya tjänsten.

Formerna för arbetsledningsrätten

Det är Medbestämmandelagen (MBL) och eventuella medbestämmandeavtal som kan reglera formerna för denna arbetsledningsrätt.

Enligt MBL ska en arbetsgivare förhandla med fackföreningen inför viktigare förändringar i verksamheten, under förutsättning att parterna är bundna av kollektivavtal. Den fackliga organisationen har då möjlighet att påverka beslutet genom förhandlingen. Sådana förhandlingar kan vara först på lokal nivå och därefter på central nivå.

Blir parterna överens kan denna överenskommelse regleras i ett kollektivavtal.

När parterna inte blir överens har arbetsgivaren rätt att fatta sitt beslut när förhandlingen är slutförd. Beslutet får dock inte strida mot annan lagstiftning.

Ett beslut i en arbetsledningsfråga kan inte gå vidare till Arbetsdomstolen (AD).

Skyldighet att förhandla med fackföreningen inför smärre förändringar i verksamheten måste framgå av kollektivavtal mellan parterna.

Historik

Arbetsgivarens arbetsledningsrätt har gammalt datum. Dåvarande Svenska Arbetsgivarförbundet, SAF, och Landsorganisation, LO, träffade redan 1906 det första kollektivavtalet. Genom detta avtal reglerades bl a rätten till arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet samt anställdas föreningsrätt, d v s att vara medlem i och att bilda fackföreningar.

Därefter har arbetsgivarens bestämmanderätt fastslagits i domar från Arbetsdomstolen samt genom Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan SAF och LO.