Personalliggare i byggbranschen

Personalliggare ska fr o m den 1 januari 2016 föras även inom byggbranschen. Regelverket syftar till att minska förekomsten av svartarbete samt att främja en sundare konkurrens. Sedan tidigare ska personalliggare föras inom restaurang-, frisör- och tvätteribranschen.

     

den 30 oktober 2015

Byggverksamhet

För att de nya reglerna om liggare i byggbranschen ska vara effektiva har byggverksamhet givits en vid definition. Med byggverksamhet avses näringsverksamhet som avser om-, till-, eller nybyggnadsarbeten, reparations- och underhållsarbeten, anläggningsarbeten, rivning av byggnadsverk samt annan näringsverksamhet som bedrivs som stöd för sådan verksamhet. Annan verksamhet kan utgöras av till exempel städ- och bevakningstjänster på byggarbetsplatsen.

Byggarbetsplats

En byggarbetsplats är en plats där byggverksamhet bedrivs. Det gäller byggverksamhet som utförs t ex i en annan näringsidkares lokal, uppförande av en hyresfastighet eller ett större vägbygge.

Tre aktörer

Ansvaret för det nya kontrollsystemet i byggbranschen delas mellan byggherren och den som bedriver byggverksamhet. Dessutom ska den som utför själva byggnadsarbetet anteckna sig i personalliggaren.

Med byggherre menas den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. En byggherre kan t ex vara en enskild näringsidkare, ett aktiebolag, ett handelsbolag, en stiftelse eller en bostadsrättsförening.

Byggherren ska:

  • anmäla byggstart till Skatteverket,
  • skaffa utrustning som gör det möjligt att föra elektronisk liggare,
  • hålla den samlade personalliggaren tillgänglig för Skatteverket på byggarbetsplatsen och
  • anmäla att byggverksamheten avslutats.

Byggherren kan överlåta hela ansvaret till en annan näringsidkare. Sådan överlåtelse ska ske skriftligt och kan bara göras i ett led.

Den som bedriver byggverksamhet kan vara t ex en huvudentreprenör eller en underentreprenör. Även byggherren kan vara en aktör som anses bedriva byggverksamhet. Personer som lossar/lastar material under kortare tid behöver inte noteras i personalliggaren. Det kan t ex gälla en plåtleverantör som bara levererar plåt till en byggarbetsplats. Om plåten däremot monteras på byggarbetsplatsen kan regelverket med personalliggare bli tillämpligt.

Den som bedriver byggverksamhet ska:

  • föra personalliggare i utrustning som tillhandahålls av byggherren och
  • hålla personalliggaren tillgänglig för byggherren och Skatteverket på byggarbetsplatsen.

I första hand ska anställda personer som utför byggnadsarbete registrera sig i personalliggaren, men denna skyldighet gäller även t ex inhyrd personal och praktikanter. Även en enskild näringsidkare som utför byggnadsarbete, och gör så i egenskap av den enda verksamma personen i den enskilda firman, ska anteckna sig i personalliggaren.

Undantag

Regelverket är inte tillämpligt om kostnaderna för arbete och material uppgår till högst fyra prisbasbelopp, exklusive moms, per byggarbetsplats. För 2016 motsvaras fyra prisbasbelopp av 177 200 kronor. Om en privatperson bygger för eget bruk, dvs ej agerar inom ramen för näringsverksamhet, är reglerna om personalliggare inte heller tillämpliga. En snickerifirma som får ett uppdrag av en privatperson har alltså inte någon skyldighet att föra någon personalliggare.

Personalliggaren

Personalliggaren ska innehålla följande uppgifter:

  • byggarbetsplatsens identifikationsnummer (SKV utfärdar sådant nummer vid anmälan,)
  • de verksamma företagens namn, organisationsnummer eller personnummer eller motsvarande uppgifter för utländska personer,
  • de verksamma personernas namn, personnummer eller motsvarande utländska nummer och
  • när arbetspass påbörjats /avslutats.

Skatteverket ska ha möjlighet att söka ut verksamma personer inom ett visst tidsintervall samt kunna se uppgifter om en viss person eller vissa personer som bedriver byggverksamhet. En uppgift får aldrig tas bort ur liggaren. Däremot får ändringar göras. Om så sker ska det framgå av liggaren vilka ändringar som gjorts samt vid vilken tidpunkt och av vem ändringarna gjordes.

Övergångsbestämmelser

De nya bestämmelserna ska tillämpas på byggverksamhet som påbörjas den 1 januari 2016 eller senare. Bestämmelserna gäller även för byggverksamhet som påbörjats före årsskiftet och som kan antas pågå efter den 30 juni 2016.

Exempel:
Ett bygge påbörjades den 1 augusti 2015 och antas inte pågå efter den 30 juni 2016. Reglerna om personalliggare i byggbranschen är som utgångspunkt inte tillämpliga för bygget.

I februari 2016 klarläggs att bygget kommer att vara klart först i augusti 2016. De nya reglerna om personalliggare i byggbranschen är då tillämpliga fr o m februari 2016.

Kontrollbesök

Skatteverket kommer efter årsskiftet 2015/16 att utföra oanmälda kontrollbesök på byggarbetsplatser. Avstämning av personalliggaren mot verksamma personer på arbetsplatsen kommer då att ske.

Vid fel eller brister kan Skatteverket ta ut kontrollavgifter. Vid upprepade fel har Skatteverket möjlighet att utfärda föreläggande om vite som uppgår till väsentligt högre belopp än de i lag angivna kontrollavgifterna. Om byggherren inte har tillhandahållit utrustning för elektronisk personalliggare anser Skatteverket att någon kontrollavgift av den som bedriver byggverksamhet inte kan tas ut.

Sanktionsavgifter för byggherren

Om en byggherre inte har anmält byggstart kan en sanktionsavgift om 25 000 kronor/byggarbetsplats tas ut. Om elektronisk utrustning för personalliggare saknas uppgår sanktionsavgiften till 10 000 kronor. Samma belopp gäller om byggherren inte har hållit den samlade personalliggaren tillgänglig för Skatteverket.

Sanktionsavgifter för den som bedriver byggverksamhet

Om personalliggaren inte har hållits tillgänglig för Skatteverket kan en sanktionsavgift om 10 000 kronor tas ut. Samma belopp gäller om personalliggaren är bristfällig eller inte har förts löpande. För varje verksam person som inte har noterats i personalliggaren kan en avgift om 2 000 kronor per person tas ut.

I budgeten för 2016 förelås att kontrollavgifterna ska höjas från och med den 1 januari 2016. Om förslaget går igenom i riksdagen innebär det att kontrollavgifterna även inom byggbranschen höjs från 10 000 kr till 12 500 kr, från 20 000 kr till 25 000 kr samt från 2 000 kr till 2 500 kr.