Lojalitet i tjänsten

Lojalitet och sekretess kan sägas vara en följd av det ingångna anställningsavtalet. Arbetsdomstolen (AD) har slagit fast att de anställdas lojalitetsplikt ingår som en del av anställningsavtalet, oavsett om lojalitetsplikten uttryckligen skrivs i avtalet eller inte. AD har i en dom bland annat skrivit att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren samt att arbetstagaren ska undvika lägen där han kan komma i en pliktkollision.

     

den 12 december 2018 Annika Westergren

Arbetsgivarens skyldigheter enligt anställningsavtalet innebär bland annat att betala lön, tillhandahålla övriga anställningsförmåner, tillhandahålla en god arbetsmiljö och att vara lojal mot arbetstagarna.

Lojalitet reglerat i kollektivavtal

I flera kollektivavtal finns bestämmelser om arbetstagares skyldighet att vara lojala mot sina arbetsgivare. Där kan också finnas regler om tystnadsplikt.

Så här formuleras det i kollektivavtalet mellan Unionen och Svenska teknik- och designföretagen:

Exempel 

Arbetsgivaren och medarbetaren ska visa varandra respekt, lojalitet och förtroende. Medarbetaren ska iaktta diskretion med uppgifter som gäller företaget. Det är inte tillåtet att för egen eller någon annans räkning utföra arbete som konkurrerar med företaget. Medarbetaren får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som kan inverka negativt på arbetet. Den som tänker åta sig bisyssla av mer omfattande slag ska först rådgöra med arbetsgivaren.

Medarbetare har rätt att åta sig statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag.

Tips: Bli expert på HR med Servicepaket HR

Avtal mellan arbetsgivare och anställd

Att t ex starta en konkurrerande verksamhet under anställningen kan betraktas som en illojal handling, likaså att röja företagshemligheter. För att medvetandegöra de anställda om lojalitetsplikten förekommer det att företag träffar skriftliga avtal om lojalitet, tystnadsplikt och sekretess. Klausuler om detta kan också tas in i anställningsavtalet.  

Sekretessfrågorna i ett företag kan bl a handla om skyddet för företagshemligheter, t ex uppgifter om företagets produkter och konstruktioner. Det kan också vara fråga om att skydda företagets affärsförbindelser, t ex sådant som de anställda kan få reda på om kunder och leverantörer samt om det egna företagets förhållande till dessa. 

Ett ytterligare skydd för en arbetsgivare i dessa frågor är en särskild lag om företagshemligheter.

Olika krav på lojalitet

Vilka krav på lojalitet som kan ställas beror på olika faktorer, t ex verksamhetens och arbetsuppgifternas art. 

Även arbetstagarens ställning vid företaget samt om kundrelationer har skadats kan påverka lojalitetskravet. Ju högre befattning en anställd har vid företaget, desto större krav kan arbetsgivaren ställa på att den anställde uppträder lojalt.

Arbetsrättsliga konsekvenser

Hur arbetsgivaren ska agera när en anställd bryter mot lojalitetsplikten beror på vad som inträffat. Ett grovt brott kan leda till uppsägning av personliga skäl direkt eller till avsked. Om företaget lider ekonomisk skada på grund av den anställdes illojalitet, eller vid brott mot tystnadsplikten, kan hen även bli skyldig att betala skadestånd. 

Smärre förseelser kan normalt inte leda till uppsägning direkt. Arbetsgivaren ska i sådana fall påtala det felaktiga beteendet och ge den anställde möjlighet att bättra sig.

Rättsfall 

Ett mål i Arbetsdomstolen (AD) rörde en reporter (MW) som var anställd på SVT. Han hade varit aktiv på sin Facebook-sida och där gjort inlägg som SVT sedan ifrågasatte. MW var anställd som reporter och programledare på en lokalredaktion. Han hade en Facebooksida som var öppen och allmänt tillgänglig. Han gjorde flera inlägg på sin sida som innebar att han tog ställning i en fråga som han bevakade i sin tjänst.  Det var bl a frågan om var ett regionkommunkontor skulle vara beläget.

Arbetsgivaren reagerade på hans inlägg och hänvisade till SVT:s public serviceuppdrag, d v s att det är viktigt att inte ta politisk ställning. Han fick därför andra arbetsuppgifter under en viss period samt en erinran.

AD gjorde bedömningen att det funnits risk för att Facebookinläggen kunnat innebära att SVT:s opartiskhet skulle kunna ifrågasättas. AD påpekade även att hans nya arbetsuppgifter låg inom hans arbetsskyldighet och de var inte mindre kvalificerande. Det var därför möjligt för SVT att tillfälligtvis ändra MW:s arbetsuppgifter (AD nr 61/2015).