Lilla LöneSkolan – nu om M och N

     

den 4 april 2016

* MBL

Medbestämmandelagen, Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller i dagligt tal MBL innehåller bland annat regler om när arbetsgivaren måste förhandla med representanter för de anställda och vad som gäller om det blir konflikt. En del av innehållet i lagen kan man förhandla bort på arbetsplatsen. Det är också möjligt att träffa kollektivavtal med annat innehåll än lagens.

MBL innehåller regler om föreningsrätten. Det är en rätt att vara med i eller starta en facklig organisation och att arbeta för föreningen. Detsamma gäller för arbetsgivare och arbetstagarorganisationer. Man får inte störa organisationernas arbete.

Det är bara facket som har förhandlingsrätt, inte den anställde.

I MBL definieras vad ett kollektivavtal är – ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

När det finns kollektivavtal råder fredsplikt. Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får inte vidta eller delta i stridståtgärd. Sympatiåtgärder som ska stödja ett annat fack är dock tillåtna. Om någon startar en olovlig konflikt är ett kollektivavtalsbundet fack skyldigt att försöka stoppa den.

En central del av MBL är förhandlingsskyldigheten. Den allmänna förhandlingsrätten finns uttryckt i 10 § MBL. Där stadgas att arbetstagarorganisation och arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation har rätt till förhandling med varandra i frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagare.

I 11 § MBL finns det som brukar kallas den primära förhandlingsskyldigheten. Innebörden av denna paragraf är att arbetsgivaren på eget initiativ ska förhandla med de arbetstagarorganisationer som har kollektivavtal innan han beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet. Viktigare förändringar som berör enskilda arbetstagare, t.ex. omplacering och uppsägning omfattas också av den primära förhandlingsskyldigheten.

I övriga frågor som berör någon arbetstagare som är medlem i kollektivavtalsbunden organisation ska arbetsgivaren ska inställa sig till förhandling om arbetstagarorganisationen begär det enligt 12 § MBL.

MBL innehåller också regler om skyldighet att informera och rätt till information. Enligt MBL 19 § är arbetsgivaren skyldig att löpande hålla arbetstagarorganisationen underrättade om hur verksamheten utvecklas.

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1976580-om-medbestamman_sfs-1976-580/

* Medarbetarsamtal

Ett bra medarbetarsamtal är en utmärkt möjlighet att ostört kunna prata igenom sin arbetssituation. Syftet med medarbetarsamtal är att utveckla sig själv och organisationen, en utveckling som bara kan ske i samspel mellan chef och medarbetare. Genom medarbetarsamtal skapar chefen delaktighet och engagemang. Chefen kan entusiasmera och stödja sina medarbetare, ge återkoppling och hantera konflikter.

För medarbetaren är samtalet ett tillfälle att uttrycka sina tankar, idéer och önskemål om samarbetsklimatet, arbetsmiljön, kompetensutveckling, arbetsuppgifter och relationen till kollegor och chef. Här finns möjlighet att prata igenom hur arbetssituationen känns just nu och vad man skulle vilja göra i framtiden. I bästa fall kan samtalet leda till utveckling och nya arbetsuppgifter.

För chefen är medarbetarsamtalet en möjlighet att påverka de anställda att göra ett bättre jobb. Medarbetarsamtalet blir på det sättet en viktig del av verksamhetsutvecklingen och ett redskap för att nå de mål företaget strävar mot. Genom samtalet kan chefen också fånga upp idéer som kan vara till nytta i arbetet.

Vanligtvis upprättar chef och medarbetare tillsammans en utvecklingsplan för medarbetaren för att på så sätt kunna sätta upp gemensamma mål för framtiden. Planen kan innehålla stort som smått. Det är viktigt att inte glömma bort att gå igenom förra årets plan och följa upp det man kom fram till då.

Lönesamtal är en tillbakablick på det som sades vid medarbetarsamtalet. Ett sådant samtal ska man ha när det är dags att förhandla lön. Då värderar den lönesättande chefen den anställdes prestationer i förhållande till de mål som sattes upp vid medarbetarsamtalet samt i förhållande till verksamhetens mål. För att detta ska fungera optimalt är det viktigt att verksamhetens mål är tydliga för alla anställda. Medarbetarsamtal och lönesamtal ska hållas isär och ske vid olika tillfällen.

http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Medarbetarsamtal/

* Medling

Det statliga Medlingsinstitutet har tre huvuduppgifter:

  • Verka för en väl fungerande lönebildning
  • Medla i arbetstvister
  • Ansvara för den officiella lönestatistiken

Medlingsinstitutet utser medlare i förhandlingar om kollektivavtal.

I tvister mellan förbundsparter, det vill säga när en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund förhandlar om kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor, utses så kallade särskilda medlare. Medlingsinstitutet har ett trettiotal personer, som är beredda att åta sig uppdrag som särskilda medlare, till sitt förfogande. Många av dem har tidigare varit förhandlingschefer eller motsvarande hos arbetsmarknadens parter.

Medlarnas uppgift är att försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna och bevara arbetsfreden. Med det kan inte ske till vilket pris som helst, medlarna ska också verka för avtal som är förenliga med en väl fungerande lönebildning.

Medlingsinstitutet tillsätter som regel två medlare för varje uppdrag. I större tvister kan tre medlare utses. Varje gång medlare utses skickas ett pressmeddelande ut.

För lokala tvister om kollektivavtal har Medlingsinstitutet fyra fasta medlare. De förordnas på ett år och ansvarar för varsitt geografiskt område. I första hand medlar de i tvister när en facklig organisation kräver kollektivavtal (så kallade hängavtal) med en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation

http://www.mi.se/om-oss/

* Mertid

Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens ordinarie arbetstid och jourtid enligt anställningsavtalet. När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får mertid tas ut med högst 200 timmar per arbetstagare under ett kalenderår.

Ersättning för arbetad mertid, så kallad mertidsersättning, är vanligtvis reglerad i kollektivavtal. I annat fall måste ersättningen regleras genom överenskommelse direkt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

För att det sammanlagda arbetstidsuttaget ska kunna kontrolleras ska arbetsgivaren föra journal över den tid som uppkommer utöver den ordinarie arbetstiden, dvs. jourtid, övertid och mertid. Journalerna skulle tidigare föras enligt fastställda formulär men numera får arbetsgivaren välja vilken handling som ska användas. Det som är viktigt är att redovisningen är tydlig och innehåller de uppgifter som föreskrivs i AFS 1982:17.

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/bocker/arbetstidslagen-med-kommentarer-bok-h026.pdf

* Migrationsverket

Migrationsverket är en statlig myndighet som har regeringens uppdrag att verka för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

Den 1 mars 2016 meddelade Migrationsverket att man har 177 672 personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem.

En ny Bosättningslag trädde i kraft den 1 mars 2016. Det innebär att från 1 mars i år ska alla kommuner kunna anvisas att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. Totalt är antalet anvisningar till kommuner i år 21702. Den nya lagen avser att ge en mer rättvis fördelning av nyanlända i landets kommuner och samtidigt förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden.

Arbetsgivare som ska anställa någon från ett land utanför EU ska förvissa sig om att personen har giltigt arbetstillstånd.

En EU-medborgare däremot får börja arbeta direkt och behöver inte arbetstillstånd eller registrera en uppehållsrätt hos Migrationsverket. Den som är anhörig till en EU-medborgare men som själv är medborgare i ett land utanför EU får också arbeta utan arbetstillstånd men ska ansöka om uppehållskort om han eller hon ska vara här i mer än tre månader..

http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Arbetsgivare.html

* Nattarbete

De flesta arbetar dagtid men en del arbetar på natten inom verksamheter där det av olika skäl är nödvändigt. Det kan t ex gälla inom vård och omsorg, brandförsvar, polis, kommunikationer och inom industri. Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6. (Arbetstidslagen 13a §).

För vissa arbeten är arbetsgivaren skyldig att erbjuda medicinsk kontroll. Det gäller bland annat för nattarbete.

Minderåriga får aldrig arbeta mellan midnatt och klockan fem på morgonen. En minderårig är en person som inte fyllt 18 år.

Vilken ersättning som utgår till den som arbetar natt regleras vanligtvis i kollektivavtal och kallas ofta för OB-ersättning. Nivåerna är olika beroende på om det gäller natt på vardag, helg eller storhelg.

Arbetstidslagen kan avtalas bort genom kollektiv­avtal. Kollektiv­avtalet kan då antingen ersätta hela lagen eller vissa delar av den. Vilka regler som kan avtalas bort anges i lagens tredje paragraf.

Arbetsmiljöverket kan lämna dispens från 13 § arbetstidslagens regler om dygnsvila och förbud mot nattarbete.

Förvaltningsrätten i Stockholm har i en dom (Målnr/Dnr: 2013-9976) bl a uttalat följande om nattarbete:

”Det är en grundsyn i arbetstidslagen att nattarbete, för att skydda arbetstagares hälsa, ska begränsas till fall där sådant arbete är starkt motiverat av arbetsuppgifterna. Dispensmöjligheten vad gäller nattarbetsförbudet ska tillämpas restriktivt och är tänkt för situationer för att tillgodose viktiga samhällsintressen och angelägna servicebehov.”

* Nattraktamente

Traktamente är en ersättning som man som anställd kan få av sin arbetsgivare när man reser i tjänsten.

Traktamentet ska täcka de ökade levnadskostnaderna under tjänsteresan, det vill säga utgifter för logi, högre måltidskostnader än vanligt och diverse småutgifter.

Ett traktamente som inte är högre än vissa avdragsgilla schablonbelopp brukar kallas "skattefritt traktamente". Den anställde måste alltid övernatta minst en natt för att arbetsgivaren ska kunna betala ut ett skattefritt traktamente. Det krävs också att den anställde reser till en plats som ligger mer än 50 kilometer från den vanliga arbetsplatsen och mer än 50 kilometer från bostaden.

Arbetsgivaren ska markera det skattefria traktamentet med ett kryss på kontrolluppgiften. Den anställde behöver inte deklarera det skattefria traktamentet och får inte heller göra något avdrag.

För 2015 och 2016 är det skattefria nattraktamentet 110 kr. Traktamentet för hel dag är 220 kr och för halv dag 110 kr Som halv dag räknas avresedagen om resan påbörjas klockan 12.00 eller senare och hemkomstdagen om resan avslutas klockan 19.00 eller tidigare.

Om arbetsgivaren betalar högre traktamenten än det skattefria räknas överskjutande ersättning som lön och utgör underlag för skatt och arbetsgivaravgift.

* Naturvetarna

Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap. Förbundet har 31 000 medlemmar som arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data.

Naturvetarna är ett partipolitiskt obundet fackförbund inom Saco. Ivar de la Cruz är ordförande.

* Nettolön

Nettolön är den lön arbetstagaren får efter det att skatten är avdragen från bruttolönen.

* Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna

Nämnden bestämmer lön, avgångsersättning och övriga anställningsförmåner för riksdagens ombudsmän, JO, och riksrevisorerna.

I nämnden ingår en ordförande och två ledamöter, som riksdagen utser.