Lilla Löneskolan – nu om L & M

     

den 3 juni 2015

* LAS

Lagen om anställningsskydd, LAS, inskränker arbetsgivarens rätt att säga upp eller avskeda anställda. I viss mån inskränker den också arbetsgivarens rätt att välja fritt när han ska anställa, eftersom den ger tidigare anställda företrädesrätt till återanställning under vissa förutsättningar. I lagen behandlas de olika anställningsformerna.

Huvudregeln i LAS är att ett anställningsavtal gäller tillsvidare, det som vi i dagligt tal kallar fast anställning. Vidare behandlas uppsägning eller avsked och begreppet arbetsbrist samt uppsägningstid.

Lagen är huvudsakligen av tvingande karaktär men är dispositiv och kan därför till viss del inskränkas genom kollektivavtal.

Regeringen har nyss lämnat förslag till ändring i LAS som innebär att det ska bli svårare att använda visstidsanställning fr.o.m. 2016.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-198280-om-anstallningss_sfs-1982-80/

* Ledighet

Arbetstagare har rätt till frånvaro från arbetet av olika skäl. Ledighetsrätten till olika typer av ledighet regleras i flera olika ledighetslagar. Ledighet kan också vara reglerad i kollektivavtal eller hängavtal. Ledighet kan också för olika ändamål ensidigt beviljas av arbetsgivare efter ansökan av arbetstagare. Ledighet kan vara betald eller obetald.

En anställd har rätt till annan ledighet än semester. För vissa typer av ledigheter har den anställde också rätt till ersättning, antingen via kollektivavtal eller från Försäkringskassan.

Semester och föräldraledighet är nog de vanligaste anledningarna till ledighet. En anställd har också rätt att vara tjänstledig exempelvis för att starta företag.

Det kan finnas ytterligare rätt till ledighet och ersättning enligt gällande kollektivavtal eller hängavtal.

Exempel på lagstadgade ledigheter

  • militärtjänstgöring
  • vård av närstående
  • när den anställde anses som smittbärare enligt smittskyddslagen
  • vissa föreningsuppdrag och offentliga uppdrag
  • svenskundervisning för invandrare
  • fackligt förtroendeuppdrag
  • trängande familjeskäl
  • söka nytt arbete under uppsägningstiden
  • ledighet för studier

* Lockout

Det finns två huvudsakliga former av arbetsnedläggelse, strejk eller lockout.

Strejk innebär att de anställda efter beslut och varsel via fackförbund lägger ner arbetet. Den som strejkar går miste om lön men kan erhålla ekonomiskt stöd från sitt fackförbund. Lockout är en stridsåtgärd när arbetsgivaren stänger av sin personal från arbete under en pågående konflikt.

* Lön

Lön är ersättning som arbetsgivaren betalar till arbetstagare för arbete. Lönen är som regel kontantlön men även skattepliktiga förmåner behandlas som lön. Bruttolön minus skatt = nettolön. Arbetsgivare ska betala arbetsgivaravgift beräknat på bruttolönen.

* Lönebesked

Arbetsgivare ska lämna ett lönebesked/lönespecifikation till arbetstagaren i samband med löneutbetalningen. Lönebeskedet innehåller följande uppgifter:

  • arbetsgivarens namn
  • arbetstagarens namn och personnummer
  • bruttolön (den lön du och arbetsgivaren kommit överens om)
  • den skatt arbetsgivaren har dragit
  • din nettolön (bruttolön minus skatt = nettolön).

Lönebeskeden fungerar som bevis på att arbetsgivaren har dragit skatt från din lön. Om din arbetsgivare inte har betalat in skatten riskerar du att själv få betala den om du inte kan visa upp dina lönebesked för Skatteverket.

Spara lönebeskeden i sex år, det vill säga under hela den tid som Skatteverket kan ändra din skatt. Med hjälp av lönebeskeden kan du också själv begära ändring (omprövning) om du upptäcker att något inte stämmer.

* MBL

Nästa år firar Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 40-årsjubileum!

De fackliga organisationernas rätt till insyn och medinflytande i verksamheten är tydligt reglerad i lag och domstolspraxis. Vid lokal förhandling ska den förhandlingsskyldige ställa upp till förhandling inom två veckor efter det att den andra parten påkallat förhandling. Parterna kan dock komma överens om att skjuta på förhandlingen till ett senare tillfälle. Att vägra att förhandla kan leda till skadeståndskrav.

De rättigheter som ges till arbetstagarsidan är bl.a. förhandlingsrätt, rätten till information, rätten till medbestämmande genom kollektivavtal, fackligt tolkningsföreträde och facklig vetorätt i vissa fall. Om arbetsgivaren och facket är bundna av kollektivavtal råder fredsplikt.

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1976580-om-medbestamman_sfs-1976-580/

* Mertid

Begreppet Mertid vid deltidsanställning är reglerad i Arbetstidslagens 10 §.

Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens ordinarie arbetstid och jourtid enligt anställningsavtalet. Bestämmelserna om beräkning av övertid i 7 § andra stycket ska tillämpas även vid beräkning av mertid.

När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får mertid tas ut med högst 200 timmar per arbetstagare under ett kalenderår (allmän mertid). Mertid får också tas ut med tillämpning av de villkor för nödfallsövertid som anges i 9 §. Lag (2011:740).

10 a § Mertid utöver allmän mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt (extra mertid).

Lagens bestämmelse innebär således att arbetstid som en deltidsanställd utför utöver den för hans deltidsanställning gällande ordinarie arbetstiden, inom arbetstidsmåttet för heltidsanställning, inte utgör övertid utan mertid. Om en heltidsanställd t ex har 40 timmars arbetsvecka och den deltidsanställde som har 20 timmars arbetsvecka tillfälligtvis skulle arbeta 30 timmar en vecka blir de överskjutande 10 timmarna mertid. Beräkning av ersättning för mertid är vanligtvis reglerad i kollektivavtal.

*Milersättning

Milersättning kallas av Skatteverket för Bilersättning. När du reser med egen bil i tjänsten kan arbetsgivaren betala skattefri bilersättning med 18:50 kr per mil och med 6:50 kr per mil för förmånsbil om den går på diesel, samt med 9:50 kr per mil för förmånsbil om den går på annat drivmedel (t.ex. bensin eller etanol). Utöver milersättning kan arbetsgivaren också skattefritt ersätta trängselskatten.

Läs mer i broschyren Traktamenten och andra kostnadsersättningar (SKV 354).

https://www.skatteverket.se/download/18.4c5def2714bbf25766d2c81/1425628329659/35424.pdf

* Minimilön

I juli 2014 varierade EU-ländernas minimilöner från 174 euro (Bulgarien) till 1 921 euro (Luxemburg) per månad. Men sju EU-länder, bl a Sverige, saknar en nationell miniminlön fastställd i lag. Det innebär för Sveriges del att minimilöner kan vara reglerade i kollektivavtal (se nedan). Om kollektivavtal saknas bestämmer arbetsgivaren själv lönenivån.

http://www.mi.se/files/PDF-er/lagstlonerny.pdf

* Målarförbundet

Svenska Målareförbundet inom LO är fackförbundet som organiserar medlemmar i yrkesgrupperna byggnadsmålare, billackerare, industrilackerare, mätare, materialarbetare, järnmålare och servicearbetare. Förbundsordförande är Mikael Johansson.

Svenska Målareförbundet har cirka 15 500 medlemmar och förbundets motparter på arbetsgivarsidan är Målaremästarnas Riksförening, Fastighetsbranschens Arbetsgivareorganisation (Fastigo) och Måleriföretagarna vars medlemmar är måleriföretag samt Motorbranschens arbetsgivareförbund (MAF) som har bil- och industriföretag som medlemmar.

Målerifakta, som ägs till hälften vardera av Målareförbundet och Målaremästarna har till uppgift att genomföra ackordsmätningar och leverera ackordsräkningar till målare och måleriföretag.