Konkurrerande verksamhet

Anställda har inte rätt att starta konkurrerande verksamhet under sin anställning. Det är först när arbetstagaren har slutat sin tjänst som det går att starta ett företag som konkurrerar med den tidigare arbetsgivaren.

     

den 20 april 2017 Annika Westergren

Även om en tidigare anställd har startat ett konkurrerande företag på ett korrekt sätt har denne ändå inte rätt att använda sig av företagshemligheter från den tidigare arbetsgivaren på ett sätt som gör att det företaget kan lida skada av detta.

Lojalitetsplikten är en allmän princip

En allmän princip som följer av ett anställningsavtal är den anställdes lojalitetsplikt mot företaget. Den innebär bland annat att arbetstagaren har tystnadsplikt om förhållanden som skulle kunna skada arbetsgivaren om de blev kända. Arbetsgivaren bör därför vara tydlig gentemot de anställda vad som är belagt med tystnadsplikt.

Vidare bör de anställda informeras om vad som kan vara företagshemligheter som både kan vara dokumenterade i någon form men även vara enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, utan att detta är dokumenterat på något särskilt sätt.

Ett skydd för en arbetsgivare i dessa frågor är den särskilda lagen om skydd för företagshemligheter. Enligt denna lag kan en anställd som obehörigen röjer företagshemligheter dömas till fängelse (högst sex år) eller böter samt få betala skadestånd till företaget.

Reglerat i kollektivavtal

I flera kollektivavtal finns bestämmelser om arbetstagares skyldighet att vara lojala mot sina arbetsgivare. Där kan också finnas regler om tystnadsplikt samt om konkurrensklausuler. Enligt flera kollektivavtal bör sådana klausuler användas i syfte att skydda till exempel tillverkningsmetoder samt att hemlighålla olika produkt- och metodutvecklingar.

Avtal mellan arbetsgivare och de anställda

Det förekommer också att företag träffar särskilda avtal med de anställda vad gäller exempelvis illojal konkurrens, tystnadsplikt och sekretess. Klausuler om detta kan också tas in i anställningsavtalet.

Sekretessfrågorna i ett företag kan bland annat handla om skyddet för företagshemligheter, till exempel uppgifter om företagets produkter och konstruktioner. Det kan också vara fråga om att skydda företagets affärsförbindelser - sådant som de anställda kan få reda på om kunder och leverantörer samt om det egna företagets förhållande till dessa.

Arbetsdomstolens praxis

Av praxis i Arbetsdomstolen (AD) framgår att konkurrensklausuler ska tolkas restriktivt. Avsikten med sådana klausuler är att skydda företaget. Klausulen ska dock inte stoppa de anställda från att ta nya anställningar och hindra deras försörjning.

Anställda och tidigare anställda har däremot inte rätt att driva konkurrerande verksamhet, vare sig under eller efter anställningen. Illojalitet och avslöjande av företagshemligheter kan därför vara grund för uppsägning av personliga skäl. Arbetstagare kan även dömas till att betala skadestånd till företaget.

Illojalt att ta arbetsgivarens kund

I ett fall som prövades av AD hade två arbetstagare planerat och startat en med sin arbetsgivare konkurrerande verksamhet. Detta trots att de fortfarande var anställda vid företaget. Arbetstagarna värvade en av arbetsgivarens kunder samt rekryterade personal bland arbetsgivarens anställda till den konkurrerande verksamheten.

AD ansåg att de hade åsidosatt sin lojalitetsplikt enligt anställningsavtalen och att de medvetet agerat på ett sätt som innebar att den tidigare arbetsgivaren lidit skada. Därför dömdes de av AD att gemensamt betala ett skadestånd på 3,8 mkr till den tidigare arbetsgivaren (AD nr 22/2017).

Register över kunder kan vara företagshemlighet

Tre anställda startade ett nytt företag som konkurrerade med deras arbetsgivare. Därefter sade de upp sina anställningar. I det nya företaget använde de sig av den tidigare arbetsgivarens databaser med ca 160 000 kontaktuppgifter. Bolagens verksamhet var marknadsundersökningar. Enligt den tidigare arbetsgivaren hade det tagit flera år att bygga upp databaserna.

De dömdes av AD att gemensamt betala totalt 4 mkr i ekonomiskt och allmänt skadestånd (AD nr 12/2017).