Individuell lönesättning kritiseras av forskare

Avhandlingen ”Social Democracy and the Swedish welfare model. Ideational analyses of attitudes towards competition, individualization, privatization” presenterades den 30 januari 2015 av John Lapidus vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

     

den 20 maj 2015

I avhandlingen studeras bl a socialdemokratins och LO:s syn på, och bidrag till, förändringarna inom välfärden. Ett exempel handlar om fackförbundet Kommunal och synen på individuell lönesättning:

– Jag visar att Kommunals argument för individuell lönesättning inte är hållbara. Kommunal menar att medlemmarna själva vill ha individuell lönesättning, men det går inte att entydigt utläsa i de medlemsundersökningar som förbundet låtit göra.

Vidare hänvisar Kommunal till forskning om att ökad lönespridning leder till ökad produktivitet, vilket i sin tur kan skapa ett större löneutrymme. Både den teoretiska och empiriska forskningen kring detta är djupt splittrad och det har inte Kommunal beaktat, säger John Lapidus.

Det finns olika teorier kring lön och produktivitet och empiriskt har ingen kunnat bevisa att individuell lönesättning leder till högre produktivitet fortsätter John Lapidus. De teorier som hävdar motsatsen får allt mindre uppmärksamhet. De handlar till exempel om att tävlingskänslan och det hemlighetsmakeri som uppstår med individuella löner har hämmande effekter. Några blir alltid förlorarna och de blir besvikna, omotiverade och i värsta fall deprimerade.

Individuell lönesättning var från början en modell som arbetsgivarna förespråkade medan fackförbunden höll emot. Tjänstemannafacken ställde sig dock tidigt bakom modellen och nu har även Kommunal infört individuella löner. John Lapidus, doktor i ekonomisk historia, tycker att facken inte ser myntets baksida.

Ledarna, Sveriges chefsorganisation, har arbetat med individuell lönesättning i över 20 år. – Vad vi har kunnat se så har individuell lönesättning blivit väsentligt mycket vanligare idag, jämfört med förr, vilket vi är mycket glada för. Enligt en sammanställning från Medlingsinstitutet så är numera ca 40 procent av alla kollektivavtal i Sverige sifferlösa, vilket vi ser som en enorm framgång.

Det är svårt att säga vad som ligger bakom utvecklingen, men vi tycker oss ana att det skett en viss förskjutning i värderingar som varit särskilt tydliga de senaste tio åren, säger Ledarnas ordförande, Annika Elias i en kommentar.

Lön är ett sätt att motivera, säger Edel Karlsson Håål, lönepolitisk expert på Svenskt Näringsliv. Men medarbetare behöver också förstå företagets mål och hur de kan bidra till målet. Feedback på sina egna arbetsresultat, både det som är bra och det som behöver utvecklas, är viktigt. Att få använda och utveckla sin kompetens och få förtroende och ansvar i arbetet, utvecklar människor.

Medarbetare behöver veta hur lönesättningen och löneprocessen går till, vilka kriterier som ligger till grund för prestationsbedömningen och hur man kan påverka lönen. Studier visar att den återkoppling medarbetaren får på sitt arbete är lika viktig som vilken lön man får.

För många är lön en känslig fråga. Om lönesättningen upplevs som orättvis kan det skada de godaste ambitioner. Att koppla samman lön och prestation kräver att ledare skapar legitimitet för hur det sker. Delaktighet och förståelse är grunden för en trovärdig och framgångsrik lönesättning. I större företag kan det vara många som behöver engageras i löneprocessen och lönesättningen. Cheferna är förstås en nyckelgrupp. Fackliga ombud och medarbetarna behöver involveras på olika sätt.


Källa: http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//ny-forskning-visar-hur-svenska-valfardsmodellen-forandrats.cid1267985

Social Democracy and the Swedish welfare model. Ideational analyses of attitudes towards competition, individualization, privatization