Det nya karensavdraget uppfattas ofta som krångligt av arbetsgivare och kan slå orimligt hårt mot vissa anställda, menar Anna Schönfelder, löne- och HR-expert hos Tholin & Larsson.
Det nya karensavdraget uppfattas ofta som krångligt av arbetsgivare och kan slå orimligt hårt mot vissa anställda, menar Anna Schönfelder, löne- och HR-expert hos Tholin & Larsson.

Karensavdraget – onödigt krångligt!

Med karensavdraget skulle vi få mer rättvisa och förutsägbara karensregler i samband med anställdas sjukfrånvaro. Tyvärr valde lagstiftarna en onödigt krånglig lösning och många arbetsgivare är osäkra på hur de nya reglerna ska användas. Dessutom kan det nya karensavdraget slå orimligt hårt mot vissa anställda, t ex de som sjukskrivna på deltid.

     

den 22 januari 2019 Anna Schönfelder

Från och med den 1 januari gäller regler om karensavdrag i sjuklönelagen. Dessa har ersatt de tidigare bestämmelserna om karensdagen. De nya reglerna innebär att alla som är sjukskrivna får sjuklön från och med den första dagen i sjuklöneperioden. Från sjuklönen ska ett karensavdrag dras, vilket ska uppgå till 20 procent av den anställdes genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön.

Karensavdraget är alltså inte kopplat till sjukfrånvarons omfattning den första sjukdagen utan är detsamma oavsett när sjukfrånvaron inträffar eller hur mycket den anställde skulle ha arbetat den första sjukdagen. Karensavdraget är ett fast belopp som måste beräknas för varje anställd.

Syftet med karensavdraget var främst att få bort vissa oönskade konsekvenser som följde med karensdagen. Tyvärr får även de nya reglerna vissa oönskade konsekvenser. Några problem med karensavdraget som vi på Tholin & Larsson har uppmärksammat är följande:

  • Att karensavdraget ska basera på en genomsnittlig veckoersättning, vilket kan drabba anställda som arbetar oregelbundet.
  • Att karensavdraget inte ställs i proportion till sjukfrånvarons omfattning.
  • Att de nya reglerna kräver mycket administration av arbetsgivare.

Anställda som arbetar oregelbundet kan drabbas av de nya reglerna

Karensavdraget funkar bäst för anställda som har en fast överenskommen veckoarbetstid; på heltid eller deltid. För dessa kommer karensavdraget att uppgå till cirka en femtedel av en sjuklön per vecka.

Anställda som arbetar oregelbundet eller har varierad sysselsättningsgrad kan däremot drabbas hårdare av reglerna. För att kunna räkna fram karensavdragets storlek måste arbetsgivaren bedöma hur mycket en anställd arbetar i genomsnitt en vecka. Som underlag kan arbetsgivaren utgå från den anställdes schema eller det som har avtalats.

Att karensavdraget ska spegla den anställdes genomsnittliga veckoarbetstid och inte den faktiska arbetstiden per vecka kan få oönskade konsekvenser. Om en anställd exempelvis arbetar 30 timmar per vecka i genomsnitt ska karensavdraget beräknas utifrån detta. Skulle den anställde bli sjuk en vecka då hen arbetar mindre än 30 timmar blir karensavdraget oproportionerligt högt. 

Ett helt karensavdrag oavsett sjukfrånvarons omfattning

Vidare gäller att ett helt karensavdrag ska dras i varje sjuklöneperiod, oavsett om sjukfrånvaron är på heltid eller deltid. Om ett fullt karensavdrag inte har kunnat dras för första sjuklönedagen ska avdraget fortsätta fram tills att det motsvarar ett helt karensavdrag. Sjuklön kan betalas ut först när ett helt karensavdrag har dragits.

Det här kan särskilt drabba den som är deltidssjukskriven del av dag under sjuklöneperioden. En anställd som är deltidssjuk på t ex 2 timmar per dag och är sjuk en vecka får sjuklön först på fredagen.

Mer administration för arbetsgivare

Med de nya reglerna följer begrepp och beräkningar som är nya för arbetsgivare. Det är exempelvis oklart hur en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön ska beräknas samt vilken referensperiod för beräkningen som bör tillämpas. Att beräkna karensavdragets storlek kan bli mycket tidskrävande för arbetsgivarna.

Enligt förarbetena till de nya reglerna var lagstiftarna medvetna om att karensavdraget innebar en komplicering av regelverket men att det var en nödvändig konsekvens för att få ett mer rättvist system. Tyvärr valde man en onödigt komplicerad lösning som är svår att förstå och som dessutom kan drabbar vissa arbetstagargrupper.

Att införa nya karensregler var rätt tänkt men har inte funkat hela vägen. Det finns alltså anledning att på nytt se över reglerna för att få ett mer rättvist karensavdrag.

Vill du lära dig mer om karensavdraget? Livestreamad kurs: Karensavdrag - vad innebär de nya reglerna?


Håkan Larsson    

Missa inte vårt gratis webinar:

Vad händer om Storbritannien lämnar EU den 30 mars?

Ett råd är att vara beredd på det värsta – att Storbritannien står utanför EU:s tull- och momsområde den 30 mars. Då kommer reglerna om tullhantering (import och export) att gälla istället för EU-handel. Företagen måste då ha lärt sig vad som gäller på tull- och momsområdet. Men vilka andra områden påverkas?

Tid: 28 mars kl 10:00 Till anmälan