Vad innebär egentligen strejkrätten och när är det fredsplikt? Victoria Ödlund, HR-expert, sätter fokus på kollektivavtalets betydelse med anledning av Hamnarbetarförbundets varsel.
Vad innebär egentligen strejkrätten och när är det fredsplikt? Victoria Ödlund, HR-expert, sätter fokus på kollektivavtalets betydelse med anledning av Hamnarbetarförbundets varsel.

Hamnarbetarförbundet går ut i full strejk

I onsdags kom beskedet att Hamnarbetarförbundet varslar samtliga sina medlemmar om strejk från 6 mars och fram tills det finns ett kollektivavtal mellan dem och arbetsgivaren Sveriges Hamnar. Men vad innebär egentligen strejkrätten och när är det fredsplikt?

     

den 28 februari 2019 Victoria Ödlund

Strejkrätten är en stridsåtgärd och det yttersta medlet för fackliga organisationer att utöva påtryckning på arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Den fredsplikt som följer av ett kollektivavtal är i sig en viktig drivkraft för arbetsgivare att teckna kollektivavtal.

Fredsplikt gäller

Ett kollektivavtal syftar bland annat till att skapa arbetsfred mellan parterna under den tid som avtalet gäller. Varken arbetsgivare eller arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får vidta eller delta i lockout, strejk, blockad, bojkott eller liknande. 

Sveriges Hamnar har idag kollektivavtal med Transportarbetarförbundet. Flera anställda vid hamnarna är dock medlemmar i Hamnarbetarförbundet, som inte har kollektivavtal med Sveriges Hamnar och som inte heller tillhör huvudorganisationen LO.

Rätten för en arbetstagarorganisation att vidta stridsåtgärder påverkas enligt nuvarande regler inte av att arbetsgivaren redan har ett tillämpligt kollektivavtal med en annan arbetstagarorganisation.

Förslag om ändring av regelverk

Regeringen tillsatte under 2017 en utredning för översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Utredningens betänkande (SOU 2018:40) överlämnades till regeringen i juni 2018. Parallellt med utredningen utarbetade och enades arbetsmarknadens parter (LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv) om ett gemensamt förslag på lagändringar som arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson mottog i juli 2018.

I november 2018 skickades en promemoria ut på remiss. Förslaget i promemorian utgick från överenskommelsen mellan parterna och syftar till att skapa ett regelverk kring stridsrätten som gäller för alla parter på svensk arbetsmarknad, oberoende av om en organisation är medlem i en av huvudorganisationerna eller inte.

I promemorian föreslås bland annat att en arbetstagare i vissa fall inte ska få vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal. Det föreslås att stridsåtgärden endast är lovlig om åtgärden har till ändamål att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt och om arbetstagarorganisationen inför åtgärden har förhandlat med arbetsgivaren om de krav som organisationen ställer.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Fakta om kollektivavtal

  • Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal som omfattar frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
  • Kollektivavtal träffas mellan en arbetsgivare/arbetsgivarorganisation och den fackliga organisationen.
  • Kollektivavtal utgör grunden för de fackliga organisationernas rätt till medbestämmande i arbetslivet.
  • Ett kollektivavtal innebär fredsplikt. Varken arbetsgivare eller arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får vidta eller delta i lockout, strejk, blockad, bojkott eller liknande. 
  • På den svenska arbetsmarknaden finns omkring 670 centrala kollektivavtal.

Välkommen på webinar!

29 maj: Ett år med GDPR

Nu har det snart gått ett år sedan den nya dataskyddsförordningen – GDPR – infördes. Har era rutiner satt sig eller finns det områden som fortfarande känns oklara?

Under det här webinaret kommer Linn Samuelsson, advokat på MAQS Advokatbyrå, att kolla på vad som har skett under året som gått och vilka tillsynsområden du bör ha extra koll på!

Tid: 29 maj kl 10:00  Till anmälan