Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!
Strejkrätten är en stridsåtgärd och det yttersta medlet för fackliga organisationer att utöva påtryckning på arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Den fredsplikt som följer av ett kollektivavtal är i sig en viktig drivkraft för arbetsgivare att teckna kollektivavtal.
Fredsplikt gäller
Ett kollektivavtal syftar bland annat till att skapa arbetsfred mellan parterna under den tid som avtalet gäller. Varken arbetsgivare eller arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får vidta eller delta i lockout, strejk, blockad, bojkott eller liknande.
Sveriges Hamnar har idag kollektivavtal med Transportarbetarförbundet. Flera anställda vid hamnarna är dock medlemmar i Hamnarbetarförbundet, som inte har kollektivavtal med Sveriges Hamnar och som inte heller tillhör huvudorganisationen LO.
Rätten för en arbetstagarorganisation att vidta stridsåtgärder påverkas enligt nuvarande regler inte av att arbetsgivaren redan har ett tillämpligt kollektivavtal med en annan arbetstagarorganisation.
Förslag om ändring av regelverk
Regeringen tillsatte under 2017 en utredning för översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Utredningens betänkande (SOU 2018:40) överlämnades till regeringen i juni 2018. Parallellt med utredningen utarbetade och enades arbetsmarknadens parter (LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv) om ett gemensamt förslag på lagändringar som arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson mottog i juli 2018.
I november 2018 skickades en promemoria ut på remiss. Förslaget i promemorian utgick från överenskommelsen mellan parterna och syftar till att skapa ett regelverk kring stridsrätten som gäller för alla parter på svensk arbetsmarknad, oberoende av om en organisation är medlem i en av huvudorganisationerna eller inte.
I promemorian föreslås bland annat att en arbetstagare i vissa fall inte ska få vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal. Det föreslås att stridsåtgärden endast är lovlig om åtgärden har till ändamål att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt och om arbetstagarorganisationen inför åtgärden har förhandlat med arbetsgivaren om de krav som organisationen ställer.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Fakta om kollektivavtal
- Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal som omfattar frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
- Kollektivavtal träffas mellan en arbetsgivare/arbetsgivarorganisation och den fackliga organisationen.
- Kollektivavtal utgör grunden för de fackliga organisationernas rätt till medbestämmande i arbetslivet.
- Ett kollektivavtal innebär fredsplikt. Varken arbetsgivare eller arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får vidta eller delta i lockout, strejk, blockad, bojkott eller liknande.
- På den svenska arbetsmarknaden finns omkring 670 centrala kollektivavtal.
Gratis webinar: Kompetensutveckling – nyckeln till ett bra ledarskap
Ett av de viktigaste uppdragen en ledare har är att påverka andra genom utveckling, kulturbyggande och engagemang. Om du som ledare inte finns där för att påverka dina medarbetare, så finns det inget ledarskap. Men hur gör du då för att påverka andra? Och hur hänger det ihop med att bygga en lärande organisation?
