Frågor & Svar v. 33

     

den 9 augusti 2015

Vad är en avtalsrörelse?

Svar: Avtalsrörelsen 2016

Vi står nu inför en stor avtalsrörelse. Nästa år ska omkring 475 kollektivavtal som berör närmare 3 miljoner arbetstagare omförhandlas. Sedan flera månader tillbaka har både fack och arbetsgivare förberett sig genom att samla sina medlemmar för att komma fram till avtalskraven.

Enligt MBL 23 § avses med kollektivavtal ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

I ett kollektivavtal finns regler om till exempel arbetstider, semester och löner. Det är ofta ett kollektivavtal som styr din lön. Men det är inte alla organisationer eller företag som har ett kollektivavtal.

Kollektivavtal är alltså en skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivare och fack om villkoren på jobbet. Avtalet reglerar det mesta på jobbet – det som de flesta tar för givet. Kollektivavtal är mer flexibla än lagstiftning då de är utformade för att passa anställda och arbetsgivare i en viss bransch, verksamhet eller på en arbetsplats. De gäller under en bestämd tidsperiod, sedan omförhandlas de.

Ett stort antal avtal löper ut den 31 mars 2016. Det är arbetsmarknadens parter som förhandlar om de nya avtalen, dvs företrädare för arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsmarknadens parter värnar sina medlemmars intressen. Det är det som kallas den svenska modellen.

Det finns arbetsgivarorganisationer för statliga, kommunala och privata arbetsgivare. En arbetsgivarorganisation är en organisation där flera arbetsgivare gått samman för att arbeta med frågor som intresserar dem.

Den största privata arbetsgivarorganisationen är Svenskt näringsliv. I Arbetsgivarverket samlas statliga arbetsgivare, till exempel myndigheterna Försäkringskassan och Skatteverket. I Sveriges kommuner och landsting, SKL, samlas de kommunala arbetsgivarna.

Fackförbunden är organiserade i tre centralorganisationer, SACO – Sveriges akademikers centralorganisation, TCO – tjänstemännens centralorganisation och LO – Landsorganisationen.

Förutom dessa organisationer finns andra både på arbetsgivarsidan och den fackliga sidan.

Den statliga myndigheten Medlingsinstitutet har tre huvuduppgifter

  • Verka för en väl fungerande lönebildning
  • Medla i arbetstvister
  • Ansvara för den officiella lönestatistiken

En väl fungerande lönebildning innebär att den internationellt konkurrensutsatta sektorn är normerande, vilket betyder att löneökningstakten inom industrin ska vara en norm för den övriga arbetsmarknaden, och att löneökningstakten anpassas till våra viktigaste konkurrentländer. Detta ska kunna förenas med de förhandlingsformer som parterna själva väljer, dvs såväl avtal på förbundsnivå som decentraliserad och individuell lönebildning.

En väl fungerande lönebildning kännetecknas av att den

  • ger ökad reallön
  • medverkar till ökad sysselsättning
  • möjliggör relativlöneförändringar
  • medför få konflikter
  • kan förenas med att den konkurrens­utsatta sektorn är lönenormerande
  • bidrar till att industrins kostnader inte ökar mer än i Sveriges viktigaste konkurrentländer.

Medlingsinstitutet utser medlare i förhandlingar om kollektivavtal.

I tvister mellan förbundsparter, det vill säga när en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund förhandlar om kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor, utses så kallade särskilda medlare. Medlingsinstitutet har trettiotal personer, som är beredda att åta sig uppdrag som särskilda medlare, till sitt förfogande. Många av dem har tidigare varit förhandlingschefer eller motsvarande hos arbetsmarknadens parter.

Medlarnas uppgift är att försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna och bevara arbetsfreden. Med det kan inte ske till vilket pris som helst, medlarna ska också verka för avtal som är förenliga med en väl fungerande lönebildning.

Medlingsinstitutet tillsätter som regel två medlare för varje uppdrag. I större tvister kan tre medlare utses.

En avtalsrörelse omfattar både löner och arbetsvillkor. Så förutom hur stora löneökningarna ska vara förhandlas vanligtvis om frågor som arbetstid, pensioner, kompetensutveckling och inflytandefrågor.

Avtalsrörelsen börjar alltså med att parterna kommer fram till beslut om inriktning av förhandlingarna. Nästa steg blir att parterna överlämnar sina krav till varandra. Därefter börjar de verkliga förhandlingarna med målet att komma överens om nytt avtal. Om det inte lyckas kan det bli aktuellt med medling där medlarna efter att ha satt sig in i parternas krav lämnar ett bud/slutbud till parterna som ska antas eller förkastas.

Säger någon part nej till medlarnas bud, och medlarna väljer att inte komma med ytterligare något bud, då kan någon part välja att varsla om konflikt. Arbetstagarna kan varsla om strejk och arbetsgivarna om lockout.

Slutligen antar parterna ett nytt kollektivavtal som ska börja tillämpas. I en del avtal förekommer bestämmelser om retroaktiva villkor och löner och nu gäller återfredsplikt.

I Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, § 41 – 45, finns regler om fredsplikt. Det innebär att arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal inte får vidta eller delta i arbetsinställelse.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1976580-om-medbestamman_sfs-1976-580/

Lennart Eriksson