Kränkning mot föreningsrätten

Ingen part – vare sig arbetsgivare eller anställd – har rätt att vidta åtgärder som skulle kunna försvåra eller förhindra föreningsrätten.

     

den 11 juni 2015

Både arbetsgivare och arbetstagare har rätt att vara medlemmar i organisationer som tillvaratar den egna gruppens intressen.

Det innebär att en arbetsgivare kan vara aktiv i en arbetsgivarorganisation, medan anställda kan vara aktiva i sin fackförening.

Ingen part har rätt att vidta åtgärder som skulle kunna försvåra eller förhindra föreningsrätten.

En föreningsrättskränkning föreligger om någon part vidtar en konkret åtgärd till skada för motparten för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt. Samma gäller om syftet är att förmå motparten att inte utnyttja sin föreningsrätt.

Parternas föreningsrätt regleras i medbestämmandelagen (MBL). Den kan också framgå av kollektivavtal.

Exempel på föreningsrättskränkning

Ett exempel kan vara om arbetsgivaren på något sätt hindrar en arbetstagare att delta i en strejk eller annan stridsåtgärd.

Andra exempel på föreningsrättskränkning kan vara att en provanställd arbetstagare får sluta i förtid på grund av sitt fackliga engagemang.

Det kan även vara en förtroendevald arbetstagare som blir uppsagd eller avskedad just på grund av sin ställning som förtroendevald alternativt att arbetsgivaren förhindrar den förtroendevalde arbetstagaren att fullgöra sitt uppdrag.

Konsekvens av föreningsrättskränkning

Den som gjort sig skyldig till en föreningsrättskränkning kan bli dömd att betala skadestånd till den person eller organisation som utsatts för föreningsrättskränkningen. Arbetsdomstolen (AD) är högsta instans i sådana mål.

Det förekommer att arbetstagare och dennes fackförening stämmer arbetsgivare för föreningsrättskränkning.

I ett fall som nyligen avgjordes av Arbetsdomstolen ansåg AD att det inte varit fråga om föreningsrättskränkning när arbetsgivaren hade haft synpunkter på hur ett skyddsombud hade agerat (AD nr 29/2015).