En tillgänglig arbetsplats – vilka insatser är rimliga?

Ni har lagt ut en platsannons, två kvalificerade sökande har valts ut, men den ena sitter i rullstol. Som arbetsgivare har man ett ansvar att anpassa arbetsplatsen så att en arbetssökande med en funktionsnedsättning får samma förutsättningar att utföra arbetet som en person utan en sådan nedsättning. Men hur stora insatser behöver man göra?
måndag 9 april 2018
Lästid: 2 Minuter
info

Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!

Som arbetsgivare har man dels ett ansvar att anpassa verksamheten så att den är tillgänglig för alla, men också ett ansvar att se till att arbetssökande med en funktionsnedsättning kommer i en jämförbar situation med personer utan en sådan nedsättning.

Om en person med ett rörelsehinder söker ett jobb och exempelvis behöver någon form av stödåtgärd, ska arbetsgivaren utgå ifrån att personen har denna stödåtgärd vid bedömningen i en rekryteringssituation. Funktionsnedsättningen ska alltså inte vara avgörande för om personen får jobbet eller inte.

För en person som själv inte har någon erfarenhet av en funktionsnedsättning upplevs ofta osäkerhet om vad det innebär. Många gånger finns det också en rädsla för stora kostnader, vilket det inte alls behöver innebära. Ofta finns det ganska enkla medel att ta till och behöver inte kosta särskilt mycket.

Hur stora insatser krävs?

Vilka åtgärder som behöver vidtas beror bland annat på vilka ekonomiska och praktiska förutsättningar företaget har. En stor organisation med 1000 anställda har till exempel större möjligheter att anpassa verksamheten än ett litet företag med 20 anställda. Oavsett storlek på företaget, ska alla göra så gott de kan utifrån sina förutsättningar.

Anställningsformen och omfattningen på tjänsten kan också påverka hur stora åtgärder som behöver tas vid. Det kan exempelvis inte förväntas ställas lika högra krav vid en rekrytering till en kortvarig tidsbegränsad anställning mot om det hade varit en tillsvidareanställning. Det samma gäller om det handlar om en tillfällig praktikplats eller en anställning.

Några ytterligare riktlinjer är att andra medarbetare inte ska få försämrad arbetsmiljö på grund av åtgärder som har vidtagits till förmån för en person. Arbetsgivaren ska heller inte behöva omorganisera hela verksamheten eller flytta på andra för att uppfylla åtgärdskriteriet.

Arbetsgivaren är ansvarig

Det kan också vara bra att komma ihåg att det är arbetsgivaren som kan bli ansvarig för handlingar som ett anlitat bemanningsföretag gjort sig skyldig till. Om bemanningsföretaget exempelvis väljer bort en arbetssökande på grund av dennes funktionsnedsättning kan det alltså bli arbetsgivaren som kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning. 

Från och med den 1 januari 2017 ska arbetsgivare arbeta aktivt mot att förebygga diskriminering, där funktionsnedsättning utgör en av diskrimineringsgrunderna. Är du osäker på vad arbetet med aktiva åtgärder innebär kan du med hjälp av Simployers Servicepaket få experthjälp och vägledning i ditt arbete.

Gratis webinar: Kompetensutveckling – nyckeln till ett bra ledarskap

Ett av de viktigaste uppdragen en ledare har är att påverka andra genom utveckling, kulturbyggande och engagemang. Om du som ledare inte finns där för att påverka dina medarbetare, så finns det inget ledarskap. Men hur gör du då för att påverka andra? Och hur hänger det ihop med att bygga en lärande organisation?

Titta på webinaret!

 



Dela sidan: