Första rapporten från Almedalen

Tholin & Larsson är även i år med och lyssnar in vad som diskuteras om under årets Almedagsvecka. Vi kommer att redogöra för de intressantaste föredragen/seminarierna när det gäller området skatt och arbetsrätt, men även andra frågor som är intressanta ur ett arbetsgivar-/arbetstagarperspektiv. Vi lämnar här en sammanfattning av föredragen under måndagen den 4/7.

     

den 4 juli 2016

På plats på Gotland från Tholin & Larsson är Lotta Sprangers, Ulf Eriksson, Annika Westergren och Rikard Krantz.

Under rubriken ”Är molnet en arbetsplats? – skatteregler på efterkälken” tog arbetsgivarorganisationen Almega upp frågan om hur väl skattereglerna harmonierar med nya arbetssätt. Den fråga som man koncentrerade sig på var frågan om effekterna av reglerna om tjänsteställe i skattelagstiftningen. Är det t ex rimligt att en tolk som är uppdragstagare inte får avdrag för resor till och från de platser man utför sina tjänster på? Almega har med hjälp av Settervalls advokatbyrå gjort en utredning av skatteeffekterna samt lämnar ett förslag om att en arbetsgivare ska kunna lämna ersättning om ökade levnadskostnader vid arbete på annan ort, utan att arbetsgivaravgifter ska betalas på ersättningen.

Även större, principiella skattefrågor diskuterades vid några seminarier. På ett seminarium som arrangerades av FAR var frågeställningen ”Kan skatteplanering vara samhällsnyttig?” I debatten deltog Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson samt företrädare för näringslivet och riksdagens skatteutskott.

Näringslivsföreträdarna menade att skatten ses som en av alla kostnader i ett företag. Finns det möjligheter att genom skatteplanering sänka den kostnaden har man en skyldighet gentemot aktieägare och andra intressenter att tillvarata dessa. Dessutom efterlystes klarare, enklare och mer förutsebara regler, vilket naturligtvis övriga i panelen instämde i.

Skatteverkets generaldirektör betonade vikten av att skattefrågor förs upp på högsta nivå i företagen och att man tänker över vilka konsekvenser aggressiv skatteplanering kan få på varumärket. Generaldirektören menade också att företag bör avhålla sig från viss skatteplanering även om den i princip inte skulle strida mot skattelagstiftning. Framför allt gällde detta internationell skatteplanering där man drar fördelar av att olika staters lagstiftning, genom avancerade upplägg, kan leda till starkt begränsad beskattning.

Generaldirektören passade också på att informera om att verket har en ny tjänst som innebär att en företagare kan kontrollera leverantörer och andra samarbetspartners för att kontrollera hur mycket skatter och avgifter som denne betalar. Baserat på den informationen man därigenom får kan man undvika att ha affärer med de som inte gör rätt för sig.

Under rubriken ”Dags att skrota marginalskatten?” diskuterades frågan om det är vettigt att ha så höga marginalskatter som Sverige har kommit att få. Här var arrangören Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond. På seminariet nämndes att den svenska marginalskatten på tjänsteinkomster uppgår till mer än 75 % om man tar hänsyn till arbetsgivaravgifter. Forskare i nationalekonomi som menade att det finns en gräns för hur hög marginalskatten kan tillåtas bli. Blir marginalskatten för hög kommer stat och kommun faktiskt att tappa i totala skatteintäkter. Kan det istället vara så att skatteintäkterna ökar om man sänker marginalskatten?

Detta var nationalekonomerna överens om även om man inte kunde peka på vad som skulle vara en ”optimal” marginalskatt för att få in maximal intäkt till statskassan. Man menade också att det är viktigt att ha skatter som upplevs som legitima i samhället. Det är enklare att förstå att skatten på miljösmutsig verksamhet är hög än att man pressar upp skatten på arbete alltför högt.

Ett av de mer intressanta föredragen under dagen stod Nordiska ministerrådet för. Under rubriken ”Efter Panamadokumenten – kan pengar inte gömmas undan längre?” diskuterades problematiken med internationell skatteplanering och skatteflykt. Här berättade Fredrik Laurin, grävande journalist, om det arbete han utfört de senaste åren och som gäller granskning av stora företag och makthavares ljusskygga planering med att undanhålla skatt genom att slussa tillgångar till och mellan olika skatteparadis. Ett intressant inslag var också när Torsten Fensby, internationell förhandlare/skattejurist, beskrev hur han varit med och förhandlat om informationsutbytesavtal med skatteparadis. Detta omfattande arbete innebär att de nordiska länderna i princip har sådana avtal med alla länder som brukar betraktas som sådana paradis.

Almedalen – Är ”hyvling” rätt sätt vid arbetsbrist?

En arbetsgivare drog ner sysselsättningsgraden för ett flertal anställda utan att ta hänsyn till turordningsregler mm. Nu vill LO-TCO Rättsskydd pröva om detta är korrekt enligt lagen om anställningsskydd. Det framgick vid ett seminarium i Almedalen som LO-TCO Rättsskydd höll under måndagen.

Ett större företag inom handeln erbjöd ett antal anställda alternativen att minska sysselsättningsgraden eller att bli uppsagda på grund av arbetsbrist. Parterna har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av detta.

Enligt arbetsgivaren är det fråga om omplacering och då gäller företagets rätt att leda och fördela arbetet.

Enligt fackföreningen är det fråga om ett ensidigt omreglering av anställningsvillkor. Detta innebär att de anställda i realiteten blivit uppsagda. I så fall ska arbetsgivaren beakta reglerna i lagen om anställningsskydd om uppsägningstid, turordning och företrädesrätt.

Målet kommer att prövas i Arbetsdomstolen i oktober i år.

Frågan diskuterades mellan representanter från Handelanställdas förbund och Transportföretagen.

Almedalen – debatt om regeringens förslag om hälsoväxling

På ett seminarium i Almedalen under namnet ”Regeringens hälsoväxling – hjälper den utsatta eller får den företagens kostnader att spåra ut” diskuterades sjukskattens effekter och konsekvenser för företagen och hälsoarbetet.

Enligt arrangörerna Svensk Handel, Visita och Vårdföretagen riskerar regeringens förslag att företagens ansvar för sjukkostnaden ska vara obegränsad efter 90 dagars sjukfrånvaro för varje anställd att få långtgående konsekvenser. Företagarrepresentanter och fackliga företrädare diskuterade problemen i förslaget men också vad man kan göra istället. Det handlade bland annat om bättre samordning med de olika parterna i en rehabilitering och mer flexibel sjukskrivning.

Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister, Socialdemokraterna började med att slå fast att regeringen har lagt ett förslag om hälsoväxling som en del i ett brett åtgärdspaket för att vända de ökande ohälsotalen. Det ska vara ett kostnadsneutralt system där små arbetsgivare ska få ett särskilt skydd och hon menade på att det kommer ge en mer rättvis fördelning av sjuklönekostnaderna på arbetsmarknaden.

Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet tyckte att ministern är på rätt spår men åt fel håll. Han föreslog att hälsoväxling skulle kunna testas endast i offentlig sektor där det finns stora problem med höga ohälsotal.

Annika Strandhäll avslutade med att öppna upp för att parterna kan komma med egna lösningar för att få ned ohälsotalen.