AD tolkar kollektivavtal om anställningsformer

Under hösten 2013 anställdes en reporter på ett tidningsförlag i Umeå tre gånger med anställningsformen allmän visstid.

     

den 8 oktober 2015

Arbetsgivare får enligt LAS stapla visstidsanställningar på varandra och behöver normalt inte ange skäl till varför anställningen måste vara begränsad. Men lagen är dispositiv, vilket innebär att arbetsmarknadens parter kan välja att inte inkludera anställningsformen allmän visstidsanställning i kollektivavtal.

I det aktuella fallet var arbetsgivaren bunden av kollektivavtal för tjänstemän mellan Medieföretagen och Almega Tjänsteföretagen å ena sidan och Unionen och Akademikerförbunden å den andra sidan (tjänstemannaavtalet). Detta avtal tillåter dock inte denna anställningsform.

Arbetsdomstolen sammanfattar tolkningsfrågan så här: I 1976 års överenskommelse och tjänstemannaavtalet från samma år finns en uppräkning av de former av tidsbegränsade anställningar som skulle vara tillåtna enligt avtalet. Uppräkningen omfattade dels de former som enligt dåvarande anställningsskyddslag var tillåtna, dels de anställningsformer som parterna var ense om skulle vara tillåtna enligt avtalet.

Genom avtalskonstruktionen kom avtalet att innehålla en uttömmande uppräkning av de anställningsformer som var tillåtna enligt avtalet och anställningsskyddslagen. Parterna valde alltså inte en avtalskonstruktion som angav de anställningsformer som skulle gälla utöver de i lagen angivna formerna. Den valda avtalskonstruktionen skulle kunna tala för att de i avtalet uppräknade formerna för tidsbegränsade anställningar ersatte uppräkningen i lagen.

AD anser därför att kollektivavtalets regler ska gälla framför lagen.

Arbetsdomstolen förpliktar därför företaget att betala allmänt skadestånd till Unionen med 80 000 kr och till reportern med 40 000 kr.


Källa: http://www.arbetsdomstolen.se/upload/pdf/2015/50-15.pdf